denna dag, denna dag
Ja, vi har haft världens tråkigaste dag idag. Trodde aldrig vi skulle nå slutet, men nu är det inte många timmar kvar innan sängen kallar & vi får sova in den nya dagen. Skärtorsdagen kan icke vara en dålig dag. Då man får påskägg & allt.
Men denna dag har bara varit trist & tyst. A har varit sammanbiten & tyst. Jag tycker inte om då han är tyst. Dom dagarna går jag mest bara runt & väntar på att något ska hända. Jag vet väl egentligen inte vad. Men det är som jag tassar runt. Försöker för allt i världen att få honom prata. Sluta tiga. Men idag har det inte gått. Han har fortsatt vara tyst.
Ja, han pratar ju inte med ord. Men för det är han inte tyst hela dagarna. Han gör ljud när han blir glad & skrattar. Han gör ljud när han blir arg. Han gör ljud när han blir ledsen. Han gör ljud när han försöker prata.
N är fortfarande snorig & hostig men alert för det. Men imorgon ger vi oss ut, inget kan hålla oss inne längre. Då blir vi tokiga.
rulle rulle rulle
Ja, så här är det. Landstinget köper in vissa hjälpmedel som därmed finns i sortiment. Dom påstår att man väljer den som anses bäst, jag vill gärna tro att det handlar om kostnaderna. Men det behöver vi inte gå in på nu.
I alla fall måste alla testa de hjälpmedlet som är upphandlat först. Även om man vet att det inte kommer funka. Man kan tydligen aldrig gå förbi den regeln har arbetsteraputen sagt. Inte ens i de fall då arbetsteraputen vet att det inte kommer funka.
Så först skickar man in en ansökan om att man vill testa t.ex. en rullstol. När man får ett beslut på det får man testa den inhandlade. Man tar hem den & ser hur det funkar.
Är det då så att det inte funkar måste en ny ansökan skickas för att man ska få rätt att testa en annan.
& det är vad A ska få göra i nästa vecka. Det gick ovanligt fort att fatta detta beslut vilket gör mej varm om hjärtat. Äntligen kanske dom förstår oss?
Denna nya rullstol har mer stöd för ett bra sittande för A. Hans rygg har börjar bli krokig & vi behöver göra allt för att det inte ska bli värre. Den har mer tillbehör som A har användning av.
Ja, nu håller vi bara tummarna att det blir bra. Att det ser bra ut vid utprövningen & att han sitter som en gud i den.
när man har lite att göra. . .
Ja, jag & barnen har sovit hela eftermiddagen. Herregud, nu måste vi snart vara krya, de här går ju inte.
inget bad
I övrigt vaknade vi alla på fel sida imorse. Men det ser ljusare ut nu, vi kommer nog lyckas hålla sams idag. Men hemskt gärna skulle vi vilja vara lite mer aktiva. Snälla kan vi inte bara bli friska så vi kan hänga på ÖF, bada & leka ute som vanligt.
kycklingpaj
Följande behövs finnas i hemmet när ni börjar er resa mot en god middag eller lunch om ni känner för det;
1 grillad kyckling, som ska rensas & delas i bitar
½ lök
2 paprikor (gärna olika färg)
2 burkar creme fraiche
50 gram mögelost, kvibille
1 krm italiensk salladskrydda
Såklart behöver ni även en pajdeg, som göres av följande ting;
125 gram margarin
3 dl vetemjöl
2 msk vatten
Steg för steg kommer ni här nedan kunna följa hur middagen alternativt lunchen sedan skapas;
1. Blanda ingredienserna till pajskalet & förgrädda i 15 min på 200 grader.
2. Bryn lök & paprika.
3. Blanda ihop lök & paprikorna med resterande ingredienser.
4. Lägg fyllningen i pajskalet & på med riven ost.
5. Skjuts in i ugnen i 20 minuter på 200 grader.
Smaklig måltid.
Ge nu mej, snälla, ett recept på en god paj!
måndag igen
Ännu en dag hemma. N börjar bli bättre men hostan är otrevlig. Men idag har hon i alla fall ätit acceptabelt & sätter sej på tvären precis som hon brukar i friskt tillstånd.
A rosslar lite idag men inte mer än så.
Vi har i alla fall smygit oss ut på en promenad. Vi bara behövde friskluft & det var så skönt ute.
Nu sover dom båda lunch & jag var på vippen att göra de samma men jag måste verkligen plocka undan här hemma. Har varit fruktansvärt lat under denna helg & inte fått mycket gjort alls. Har väl lyckats städa högst ett rum i taget & därmed har det blivit skräpigt lika fort igen.
Sedan måste här handlas, helst ikväll. Så handlingslista & matsedel bör skrivas.
Så nu har ni er chans att bjuda mej på ett enkelt men gott recept. Både lunch & middagsrecept tages tacksamt emot.
I övrigt är denna vecka ganska tom på aktiviterter. Möjligen bad på habiliteringen imorgon ifall vi kan säga att vi är friska. På torsdag ska jag & N in till Umeå för att shoppa tillsammans med en vän till mej, F. & fredag ska det lunchas tillsammans med J & J, E & A.
Jag tror vi tar dagarna som dom kommer. Räknar snorkråkor & hostattacker. När vi kan sluta räkna då kan vi börja planera.
YES YES YES!
Middagen har just lagt sej i våra magar. Under middagen tillsammans med syster, U & pappa min började vi tala om parkeringstillståndet & bara pratet om den för lagda lappen fick mej på dåligt humör. Hade nämligen börjat tro att det råkat åka med i soporna förra söndagen & sade till T att vi förmodligen var tvugna att rota igenom soptunnan. Men fick då till svar att tunnen tömdes i måndags.
T tittar på mej över köksbordet & frågar hur är det gumman?
& jag säger att jag blir arg bara jag tänker på de där parkeringstillståndet.
Direkt efter mina ord går T med bestämda steg fram till en hylla bakom min rygg & plötsligt har jag parkeringstillståndet framför mina ögon. T hade fått syn på det & plötsligt är det inte förlagt längre.
T blev beordrar att direkt gå ut med det till bilen. & där ska det ligga, i evigheters evighet. Ingen skall till att få röra vid det. För det ska aldrig komma bort igen.
Hej!
vi stack vår väg
Som det ser ut nu så sover A. Han somnade själv i soffan, precis som igår till natten. Kanske han också kan somna själv framöver? Fast frågan är om N kommer fortsätta med det efter hennes sjuka är över. För i natt lät vi henne sova i vår säng så vi skulle upptäcka eventuella andningsbesvär bättre.
Hursom N sitter här brevid mej vid köksbordet & leker med sin nya leksaksmobil & bilnyckel. Hon pratar med någon okänd, jag får nämligen inte veta vem det är. Med juice, kall korv & ostbågar. Det gäller att få i henne det man kan. & inte är det mycket som vill slinka ner i magen.
T är uppe hos dom där ovan för att hjälpa U sätta upp några hyllor i deras nya tvättstuga.
Jag ska börja med mitt skrubbande. Kanske rent av i min nya morgonrock? Det är väl standard när man är sjuk, leva i pyjmas? & som mamma kan man ju vara likadan, eller hur?
Eller N vill ju inte riktigt leva i pyjamas. Imorse när jag skulle byta morgonblöjan sade hon kläder, byxa & tröja. Men jag sade nej, men pyjmas kan du ha. Bara för att jag tycker det verkar mer bekvämt när man är sjuk. Det slutade dock med att hon kläde av sej själv, hittade ett par byxor tillhörande A som hon klädde på sej & en ut&in t-shirt på de. Det gäller att ta hand om sej själv när mamma ska vara tväremot & inte lyssna på önskemålen.
misstänkt RSvirus
Hursom fick hon inhalera & doktorn misstänkte RS. Två tredjedelar av alla som kommit in på akuten igår var barn sade personalen. Så det smittas för fullt här ute i landet.
Natten har varit lugn & andingen har hållt sej fin för N. Hon vaknade lika glad som alltid strax innan 08.00.
Då hade jag & A varit vakna i en timme. A något rosslig & på väldigt dåligt humör. Jobbigt i kroppen med spänningar så förmodligen är det något som ligger & gror i honom med.
I alla fall hade det inte varit några som helst problem för N att besöka akuten, trots att hon inte tycker om sjukan då det kommer till henne själv (hon skickar ju gärna A på sådant, de är så hon tycker det ska vara).
Som imorse då jag sade till henne: Men tänkt att du va på sjukhuset igår, vad fick du göra där?
N: Ja, A sjukhuset pumpen säger hon glatt.
Att hon också varit på sjukan är överspelat & glömt redan.
Nu ska här ätas frukost, sedan ska vi hålla oss inom husets väggar hela dagen.
man skulle kunna säga. . .
. . . att jag & A längtar efter detta
sjukstugan
Hursom har vi snott medicin av storebror, mollipect. Tre slemproppar har fått mammas hjärta att stanna. N hostar & sedan stängs som ett lock med slem. Men det har gått bra & N har klarat av att öppna locket själv.
Kvällen tar vi med ro. Fredag & läggtiden skjuts upp.
A börjar dock bli trött, han är lite som skalman. Han verkar än så länge ha klarat sej bra från förkylningen vilket är helt fantastiskt. Om vi bortser från den lätta lunginflammationen han fick under sövningen när hockeypucken opererades in har han inte varit sjuk en gång. Det är snart ett halv år sedan. JIPPI!
Synes
PANIK!
A & faster är nämligen på väg till sjukhuset i skrivandets stund för att byta medicin i hockypucken + att höja dosen några procent. Så innan dom åkte skulle jag lägga in parkeringstillståndet i bilen men inte hittade jag de inte. Letade & letade på alla tänkbara ställen men utan något resultat.
Så dom fick åka utan & därmed ställa sej på vanlig parkering.
Blir stressad, tänk om vi tappat bort det för alltid? Vi som inte ens hunnit börja använda det. Skulle vara så typsikt. Tur jag ska städa idag, då borde de ju komma fram.
Känner mej verkligen inte sugen på att ringa kommun gubben som tog detta beslut & be om ett nytt. En vecka efter vi fått de.
Kanske någon läsare har förmågan att se vart vi förlagt det?
I alla fall är jag hemma med en sjuk dotter idag. Hon vill till att börja gråta varje gång hon hostar, så ont gör det. & ibland tappar hon rösten, fast det tycker hon är ganska festligt. Snoret finns det inget stopp på, det bara rinner & rinner.
Vi tittar på Babar. Snart ska jag skynda mej ut på sjuk-handling medan pappas tjej förhoppningsvis kan titta efter N en stund. Sjuk-handling innebär följande i denna familj: piggelinglass, juice, alvedon, ipren, näsdroppar, näsdukar, något för halsen, yoghurt, vattenmelon & vätskeersättning (mest för säkethetsskull).
lite om dagen, men inte mycket
Dagen har varit mycket bra! A & fastern har haft en givande dag på habiliteringen. Jag & N har haft en trevlig & avkopplande dag hos moster min. N fick äntligen hoppa ner i badet som hon pratat om så länge, tyvärr utan kompisen L som passade på att sova lunch istället.
Vi åt våfflor till lunch (precis som till middag, variation är väl inte så viktig?!), lekte, surrade & tittade på kort.
Något snurrigt blev det nog för N då hon plötsligt börjar kalla min moster för mormor. Många tyckte att mamma & moster var väldigt lika så kanske även N.
På väg hem somnade N & vaknade åter hemma på gården. & plötsligt hade förkylningen blossat upp ordentligt. Måtte detta vara något snabbt övergående.
Nej nu finnes icke tid till att sitta här & skräpa. Dags att göra iordning A´s mediciner & mat.
släkten är värst
Jag letar löss i T´s hår, fasters karl N letar löss på mej.
två små goa
Ur den minsta rinner det snor i enorma mängder & hostan låter otrevlig. Den store är trött efter ännu en dag på habiliteringen.
Tur kvällen är kommen & här finns massor med tid till att mysa, titta på Babar (dock mest A som finner detta roligt) & en pappa som är på väg hem från jobbet med piggelinglass.
Mer om dagen är att vänta. Antingen under kvällen eller imorgon, på återseende!
habiliteringen har ägt oss idag
A har fått besöka datateket & spelat dator. Han trycker på en knapp (inte en tangent utan en större, rund knapp som kopplas till datorn) & bilder & musik spelas & ändras vart efter han trycker (ett speciellt program var väldigt roligt tyckte han & blev ledsen då vi var tvugna att avbryta).
Han har tränat på att vända sej från mage till rygg & tvärtom (det var hur roligt som helst tyckte A).
Han har haft munstimulering med logopeden (som A är lite förtjust i).
Sjukgymnasten har visat mej lite bättre strechingövningar & logopeden visade en helt fantastisk ansiktsmassage på A (som han ÄLSKADE & närpå somnade av så här ska masseras för fulla muggar).
Tror vi inte hann med mycket mer. Jo, en massa skryt & beröm såklart. Tänk att man har fått en sådan duktig son (ja, dottern är inget att klaga på heller så klart)!
Åkte hem helt slut i knoppen men nöjd med dagen.
A tycktes inte alls vara trött när vi kom hem & gasade på i vanlig takt. Men efter en timme slockande han & nu är han fullkomligt omöjlig att väcka. Ju mer jag försöker dessto mer snarkar han. Så förmodligen blir det bara att krypa i säng för hans del snart.
Imorgon har han nämligen en likadan dag framför sej. Med mer träning & övningar & råd men med faster sin.
Jag & N åker ut till min moster & kusinen med sonen L.
Nu ska här mysas, orkar inte skriva någe mer! Tack för mej & trevlig kväll!
lusten att lära, lusten att veta
På ÖF fanns inga barn att leka med. För få anmälningar till syskongruppen. Men eftersom vi liks var på plats fick barnen leka en stund i alla fall. En långsam promenad hem igen (N gick själv). Ute på altanen mådde vi gott innan det var dags för lunch (nåväl, A tjuvstartade sin lunch ute redan då han var så fasligt hungrig).
Lite lek efter mättade magar & nu sover dom båda lunch.
Jag har gjort iordning en bulldeg. A´s födelsedag närmar sej med stormsteg & jag bad T handla jäst i fredags. Han kom hem med fyra paket så nu är det bara att börja avverka & dela ut bullar till höger & vänster.
Kanske jag har sådan tur att barnen hinner vakna så dom hjälper mej!
Jo, på ÖF fanns visst några barn, dom som skulle på BVC. En pratglad sjuårig flicka bland annat. När hon fick se A sitta i sin rullstol utbrister hon:
MEN, varför sitter han i rullstol?
Jag: För han kan inte gå själv.
Mamman till flickan: Det är ju jätte många barn på skolan som åker rullstol.
Flickan: Ja, men inga bebisar.
Hon tyckte med andra ord att han var lite väl liten för att redan åka rulle.
Sedan kom givetvis frågan varför A inte kan gå själv.
Jag vet inte riktigt alla gånger vad jag ska svara. För ibland blir det ju lite svårt att förstå för barnen vilket leder till ännu fler frågor. Vilket i sin tur kan bli ganska komplicerat.
Men eftersom detta tycktes vara en tjej med lust att lära så berättade jag.
Jag sade att A fick för lite luft då han föddes. Att detta gjort så han fått skador på sin hjärna & därför kopplar det ibland fel, alla dessa kablar som går i kroppen.
& denna flicka sög in all den informationen & verkade förstå alldeles utmärkt.
Barn är så fantastiska, dom går rakt på sak. Inga krusiduller eller omvägar. Det är som det är & vill man veta måste man fråga.
lillan har semester
Frukosten är just intagen så vi behöver som värst bara göra oss stiliga för omvärlden. Som att skippa pyjamas & borsta tänderna.
Här om kvällen fick jag en sådan längtan efter min mamma. Så där så det värker i hela kroppen. Jag tänkte att vi hade kunnat snacka lite skit. Att vi hade kunnat lekt med barnen. Att vi hade kunnat gå en promenad.
Det är så konstigt att hon inte finns här längre. Att jag inte kan fråga henne saker, känna hennes doft eller höra hennes skratt.
Jag önskar så att hon fått träffa A & N. Men säkert ser hon dom i alla fall. Hon finns säkert här omkring.
Försöker prata så mycket som möjligt om mamma med barnen, så dom får lära känna henne.
Igår lekte N med T & morfars armbandsur. Helt plötsligt säger hon Momo himlen klocka.
Mormor har tydligen en klockan uppe i himlen också. N säger även att momo är snäll, där uppe i himlen.
väldigt bra tänkt!
Det är jätte bra att ni står på andra plats. Tänk om ni har varit först!!
1.Rivning av fruarna.
2.Myskväll med vägg mot tvättstugan.
Då har man börjat på fundera. :)
Han har ju helt rätt!
mamma pappa barn. . .
Sedan mitt uppe i leken stryker hon A på huvudet & säger snäll & ger honom en puss.
Sedan tvångs borstar N stackars A´s tänder. Tur han skrattade istället för att grät.
T sover. T & U (alltså systers karl) är arbetstokiga då det kommer till renoveringen. Dom tycker främst att det är roligt men vill så klart också bli färdiga någon gång. Klockan 23.00 igår borrade dom fortfarande. Har ingen aning om när dom väl tog sej i säng.
Idag tror jag bestämt vi skall bege oss ut. Jag & barnen medan renoveringen fortsätter för T.
Solen skiner & himlen är klar blå.
move and walk
Jag är nervös & ivirg & spänd på vad som väntar oss.
Först ut blir en lång bilresa. Vi åker på kvällen i hopp om att barnen ska sova mest hela resan. Men efter dagens bussresa till Umeå & N´s åksjuka funderar jag, finns det åksjukemedicin till sådana små damer? Skulle kännas tryckt att ha till hands utifall att.
Sedan ska vi få inspektera vårt nya hem för en månad framöver. Dubbelrum. Enligt bilder vi sett ser det fint ut. Med gemensamt kök & allrum.
Sedan träffa alla dessa människor som skall finnas i vår närhet under träningsperioden. Vilka är dom?
Men framför allt, vad ska A göra? Vilka kompisar kommer vara i samma grupp?
Om A kommer lära sej något eller icke är inget vi direkt funderar över. Vi ser detta som ett äventyr som bara är härligt att få uppleva. Att vi gett det en chans är viktigast.
Alla tips & råd vi kommer få, alla nya människor som sitter i samma sits som vi får tala med. Tipp topp!
A kommer träna 2 timmar om dagen. Om det blir på förmiddagen eller eftermiddagen vet vi inte ännu utan får den informationen närmare avresan. Men vi hoppas på förmiddags passet så A är pigg & alert!
Jag & T kommer följa med A varannan dag eftersom N inte kan delta under träningen, så därför får vi dela upp oss & vara med varsitt barn. Sedan har vi alltså fritid resterande timmar av dygnet. Då får vi uppleva Göteborg. Någon som har något bra tips på vad vi bör göra?
Nu tycker jag att ni ska trycka er vidare in på Move & Walk´s hemsida, www.movewalk.se, & titta på deras film.
är de det här som kallas kärlek?
Så här stod det under söndagen;
1. Rivning av vägg mot tvättstugan
2. Myskväll med fruarna!!! (ev)
Haha, det känns bra att vi i alla fall finns i deras tankar, men vi är inte speciellt högt prioriterade längre.
Men som sagt, skönt att man i alla fall finns med på något form av schema.
stjärnorna
A spelar fotboll med pappa.
Som jag minns det var hon inte arg eller så. Snarare ville hon vara sprallig & rolig när bilden togs, vår lilla N.
önskelista II
Till A
Till N
Bilder från Lindex Shop Online
Till A
Till N
Bilder från kappahl.com
Till A
Till N
Bilder från H&M Shop Online
Bara så trist att det finns mer kläder till flickor än till pojkar. Pojkarnas kläder är dessutom ofta så mörka i färgerna.
här kommer ännu en annons
Fortsätter läsa den gammla VK tidningen & förundras över språket. Här kommer en till annons. . .
12,000 toaletthanddukar vrakas bort.
De blir ett fynd för husmoders linneskåp. . . osv.
Husmodern, vilken kvinna de. & vad lyckliga dom skulle bli över detta fantastiska erbjudande. Endast 39 öre per st.
Eller varför inte denna annons. . .
Lyckselebor!
Besök undertecknads damfrisering. Utför allt vad till yrket hörer. Torkning av Mise-en-plise utföres med ny modern torkhuva på c:a 15 min.
Men vad är Mise-en-plise?
Jag gillar sånt där som hörer, äro, edra osv. Skall vi inte införa detta igen?
tiden från förr
Där fanns dödsannonser under rubriken döde. Men dödsannonserna skillde sej en del från dagens. Nämligen stod inte bara personens ålder i år, utan månader & dagar också. På två av tre stod även klockslaget när dödsfallet inträffade.
Sedan fanns även en annons som pjäxor, så här stod det; Präktiga Pjäxor - som Edra slitvargar gilla
Fantastiskt!
vilka fantastiska dagar
Vaknar där kring halv sex-sex varje morgon & det är ju mer eller mindre ljust ute. Hann dra dammsugaren runt huset imorse innan vi knatade iväg till dagmamman, det har väl liksom inte hänt sedan jag föddes.
Trots att vår att-somna-själv-metod tycks krångla ikväll har jag modet på topp.
Ja, den har funkat tipp topp, men så i afton drabbades N av något panikliknande tillstånd då vi sade godnatt. Det var kramar & pussar & gråt & sitta fast i mamma som gällde. Men nu ligger hon själv i sin säng i alla fall. Hon ropar någon gång för att försäkra sej om att jag finns här.
Imorgon är det ÖF som gäller för mej & N medan A ska & bada med faster sin. Det sägs att det ska snöa imorgon. Ska jag bli deppad då tro?
första cykelturen kan vara av blandade känslor
Förra sommaren fick A åka cykel för första gången (precis som lillasyster). Av bilderna att dömma var det blandade känslor inför den upplevelsen.
damen fortsätter vara rolig
-Nej, stäng dörren, stäng dörren & pekade med fingret.
mor & son social
Just nu, i denna stund får A middag i knappen, N spelar spel med pappa prutt. Snart väntas thaimiddag. Gudars så gott!
Vad kvällen sedan erbjuder har vi ingen aning om förutom att T ska riva vår gammla trapp. Snart kanske det är vår tur att renovera? Ringde snubben som har hand om bostadanpassningen för att höra ifall han tagit något beslut. Det hade han inte & jag kan verkligen inte förstå att det ska ta sådan tid.
den där konstnären
Vi bor på en gata uppkallad efter en konstnär. Det bor även en eller om båda två i paret är konstnärer på gatan just i denna tid också. Så kanske det är något som smittar av sej. Hursom tycker N om att rita. Just nu är hon inne i en period som vi kallar skoter-mani. Dom blir så fina så. . .
chokladpojken!
om det bara kunde få bli bra
Känslorna just nu; frustration, ilska, ledsamhet, tomhet, stress.
Men krigarsjälen har växt sej större & just nu tror jag den kan ta alla möjliga smällar. För nu jävlar ska dom få höra. Jag ska kämpa som om det vore min sista fajt.
Var just på väg på affären tillsammans med A, N & syster. A i sin rullstol. Vi hann gå vår gata ut innan jag & A var tvugna att vända hem igen. Han kan inte sitta i rullen. Nacken blir spänd & huvudet dras åt vänster, axlarna tar i nackstödet & benen spänds. A blir frustrerad & jag blir stressad & gråter då vi kommer hem.
Jag önskar jag kunde förklara i ord hur jag känner, men det är så stort & så svårt att med ord förklara. Jag blir arg för att A inte kan få en rullstol som funkar för honom. Jag blir arg på dom som bestämt reglerna att man måste testa denna rulle först trots att ens behov behöver mer. Jag blir arg på arbetsteraputen som inte kan hjälpa mer. & det är fel, eftersom hon måste rätta sej efter reglerna också. Jag blir arg på förlossningsläkaren som förlöste A. Jag blir arg på mej själv som inte kan hjälpa A bättre.
Jag blir ledsen då A inte kan vara ute som alla andra & njuta av våren som är på väg. Jag blir ledsen då jag ser A vara ledsen.
Jag blir stressad då jag ser A spänna sej. Då jag vet att vi inte kommer kunna gå på affären.
Så vi vände som sagt. Gick hem, jag grät & klädde av A sina overall. Satte mej vid datorn & skrev ett mejl till arbetsteraputen. Skrev precis vad jag känner, precis vad jag anser & precis vad jag nu kämpar för. Jag skrev att rullstolen lämnar vi tillbaka på tisdag då vi ska & bada. Den vill jag inte se mer.
Imorgon ska jag ringa alla möjliga människor jag kan få tag på. Alla dom där människorna som har något med detta att göra. Boka in möten om det så behövs. Så dom får träffa A. Så dom för en gångs skull förstår vad han behöver. Mejla hans doktor & höra med henne ifall hon kan skriva något form av intyg, ett intyg som förklarar hans handikapp ordentligt. För dom tycks inte förstå.
Äh, nu är denna dag förstörd.
det är inte morgon då snälle son!
A gjorde morgon klockan halv fyra i natt. Jag kommer verkligen aldrig tycka det är morgon. Det är natt, punkt slut. Det är helt okej klockan halv sex-sex (även om jag kan vara trött då). Men halv fyra. Vad gör man då klockan åtta? Äter man lunch då eller?
Sedan nu när T vaknade till liv & jag frågade när han tagit sej i säng säger han klockan halv tre för att A krånglat så mycket & varit vaken.
Hallå älskade son! Du har ju för tusan varit vaken mest hela natten. Hur tänkte du där?
Blir intressant att se hur dagen fortlöper. Om han stupar på mållinjen eller om han faktiskt orkar med hela dagen. Just nu verkar det inte vara några problem. Han är i farten.
Snart ska vi klä oss för en promenad. Vi ska köpa lite plommon & likande sätta-fart-på-magen-saker. A har problem att bajsa, det kommer ut men han lyckas inte tömma helt. Vi har testat några få-fart-på-magen-droppar & dom funkade bra om man bortser från magknipen han fick. Så dom går bort. Movicol blir i för stora mängder så det inkräktar på hans matintag. Microlax kan vi inte hålla på att ge varje dag. Så nu får vi testa lite enkel föda & se om det gör susen.
Nej, nu ska barnen få frukost.
baksmälla innan festen?
På väg hem drabbdes jag & syster av någon sorts sjuka, vi låter den heta festar-sjukan. En lite lätt fylla helt enkelt. På en trevlig fest med härliga människor lockade något så fruktansvärt. & sedan spelades bara riktigt bra fest musik på radion dessutom.
Men nu tyckts det som att jag inte ens kan tänka tanken på en cider eller likande utan att drabbas av baksmälla, omgående. Har nämligen fått huvudvärk & något som känns som feber (brukar väl dock inte höra till baksmälla). Ska jag bli sjuk? Jag blir aldrig sjuk, så det vore konstigt.
Hursom verkar det som att vi snart nått vårt mål med att-somna-själv-metoden. Ikväll var första kvällen som jag satt utanför dörren & trots att det tog ett par minuter (läs över 30 minuter) innan N somnade så klev hon aldrig ner från sängen eller drabbades av något fasligt skrikhumör. Hon pratade dock en massa för sej själv & kastade släng pussar till A genom väggen (ja, jag tjuv kikade på henne. & A sover i vårt rum, vägg i vägg).
När vi kom hem i afton, jag & T, lekte N & A med varandra. Eller A retades med N. & det är så häftigt att se dom två ihop. N lekte med en gammal börs hon fått som hon självklart har lite slantar i (det måste man ju bara ha då man ska betala så mycket som hon säger att hon gör mest hela tiden). A kastade ut dom på golvet, tog en slant, försökte ta börsen (det blev dragkamp) & sådant där som storebröder gör. N sade nej, sluta. Men det kunde så klart inte A. Men hursom, till det som är så roligt att se är att N har närmare till skratt än till skrik/gråt när detta händer. Det är inte på blodigt allvar. Vi satt länge & observerade. Jag, T & farfadern deras & skrattade tillsammans med barnen. Dom är så otroligt vackra dom där två. Så där fantastiska så man tror dom kommer ta över världen & göra den till en bättre plats att leva på. Ja, för oss föräldrar har ju det redan hänt!
Nej, nu är det dags att söka reda på en huvudvärkstablett.
sol ute, sol i sinnet
Jag & N är vakna i alla fall & redo att ge oss ut på en promenad. Men storebror A är trött idag & sover fortfarande. Lika så hans far.
Dagen kommer förmodligen att innebära lite mer firande av min älskade syster som fyllde 25 år igår. På
eftermiddagen är det bio som gäller, Alice i underlandet. Jag & T tillsammans med våra systrar med respetive.
Medan passas barnen av deras farfar.
inställd dejt & barn på vift
Istället får vi besök av min vän J & hennes dotter J. Vi ska käka lunch & förmodligen ge oss ut i de vackra vädret.
Dock är barnen på vift just nu. A sover hos sin älskade S. Blev hämtad igår & ska vara borta ända tills imorgon efter lunch. Det är hans fristad.
Barnens faster blev utan sin egen son igår afton då han åkte till en kompis för att sova över. Faster var då snabb på att haffa N för att få lite sällskap. Men N kommer hem någon gång under dagen.
Egentligen skulle hon vara hemma tills nu ifall kusinen min skulle komma, men nu tänker dom ta det piano, N & faster.
ego-tripp
Jag är som redan skrivet 23 år ung. Ibland känner jag mej som en gammal, rynkig tant. Som tycker barnen svär & lever rövare. Jag har gått igenom mycket för min ålder men det gör mej inte till någon världsvan lillgammal tjej. Jag vill gärna tro att jag fortfarande är den jag alltid har varit. Fast något mer bunden till hemmet då kanske.
Jag har alltid varit något av en teaterapa. Det sägs att detta har sin grund i min tidiga barndom då min storasyster var lika gullig som världens alla nallebjörnar ihop (hon är gullig fortfarande också, men har nog gått över till det snygga hållet lite mer). Jag däremot liknade mer en liten mager, stackars ailen (detta är mina egna ord, fast några är inte sena på att hålla med). Därför var jag tvungen att showa lite extra för min uppmärksamhet från utomstående. Men jag växte också upp & ser nog rätt okej ut numera. Dom ailen likande dragen har försvunnit, eller?
Jag skrattar gärna åt mina egna skämt & drar dom gärna ofta. Oftast är jag nog glad också. Men kan för det blir arg också. Men har tyvärr svårt att vara långsint. Jag skiver tyvärr bara för att jag tycker jag fått gett mej i några fajter bara av den anledningen. Ja, där kommer väl min tävlingsinstinkt fram också. Jag vill ogärna erkänna det efter en förlorad omgång i poker eller likande, men jag är en dålig förlorare. Inte för att jag missunnar någon annan en vinst, utan bara för att jag vill vinna. Vinner jag så skryter jag ofta. & frågar men vem va det nu som vann? Ja just det, de va jag! Men jag klarar inte av alla sorters spel. Där man behöver tänka för mycket stupar jag (tvärtom motför syster). Inte för att jag skulle vilja kalla mej själv osmart. Jag ser mej själv som ganska intelligent. Men jag är för impulsiv för att ha orken att tänka efter en längre stund. Då skippar jag den delen & gissar istället.
Jag var duktig i skolan & tyckte skolan till stor del var rolig. Tyvärr stupade jag vid mållinjen & tappade ork just innan studenten. Har därför lite ouppklarade grejer att göra innan jag fullt ut är undersköterska. Men i dagsläget spelar det mej ingen som helst roll. Jag har inga planer på att senare i livet jobba inom vården. Det räcker med vården som är runt A. & genom allt vi gått igenom med honom tycker jag nog att jag redan är en del doktor, en del logoped, en del sjukgymnast, en del dietist, en del arbetsteraput o.s.v.
Sedan är jag en stor del mamma också. Jag är en bra mamma. En bra mamma till mina barn. Jag vill gärna tro att jag är trygg. Att mina händer som smeker deras kinder gör dom lugna. Jag vill gärna tro att jag är rolig. Att min lek får dom att skratta. Jag vill gärna tro att jag är bestämd. Att mina ord får dom att tycka jag är dum & tråkig som inte låter dom få klubba mitt i veckan. Men jag är nog dessutom en hemskt tråkig mamma ibland. Då jag inte alls tycker om vintern & ogärna står ute i timmar bara för att skotta snö. & jag är en mamma som tappar tålamodet då dom vägrar somna om kvällarna. Jag är en mamma som lätt kan ge med mej. En liten nallebjörns blick & så bär jag runt på dom istället för att använda vagnen.
Någon egentid hinns knappt med så därför kan jag inte säga att jag har någon direkt hobby. En sådan som jag bara måste utöva för att veckan ska vara komplett. Men jag försöker hinna med någon träning nu & då. Inte för att jag direkt tycker det är roligt alla gånger utan för att jag behöver det. En stark rygg behövs. Armar också för den delen.
Jag älskar att läsa böcker & har böckerna uppradade i bokhyllor. Dom har ett värde likt guld för mej. Att låna bok på biblioteket är helt uteslutet för min del. För är boken bra måste jag liks ha den i bokhyllan sedan. Hur jag då finner dessa bra böcker kanske ni undrar? Jo, det ska jag öppenhjärtat berätta. Dom flesta tycker jag är knäpp men jag har märkt att det är ett ganska säkert sätt. Jag luktar nämligen på sidorna i böckerna. Dom ska utsöndra en speciell lukt & då vet jag att dom är bra.
Böckerna står i en speciell ordning. Inte efter storlek eller innehåll. Utan efter känslan.
Ordning & reda tycker jag om. Det märks inte alla gånger i hemmet, då sockar ligger i soffan eller då diskhon är full med disk eller då tvättkorgen liknar ett berg. Men pappersordningen är väldigt viktig. Lika så ordningen i kylskåpet & i garderoberna & i almenackan. Men framför allt i huvudet. Jag gillar tider. Klockan 13.00 lämnar vi huset. Klockan 14.00 är vi framme. Att vänta på någon som är sen är bland det värsta som finns.
Jag är mörkrädd & har alltid varit. Försöker succesivt träna mej själv till att våga gå på promenad själv i mörkret.
Det måste man bara våga då man har barn.
Jag älskar allt som är onyttigt & skulle utan tvekan kunna leva på hämtmat till middag & godis till efterrätt varje dag. Så klart läsk till det.
Jag tycker jag är trevlig mot okända människor & har inte svårt att föra ett samtal.
Men är trots detta blyg i vissa situationer. Som redovisningar under skoltiden, vilken tortyr. Presentationer överhuvudtaget känns oftast väldigt jobbiga. Då det är krystat, tyst & alla ögonen är riktad mot en. Men oftast efter den där presentationen släpper allt & jag får tal i mun igen.
Är inte speciellt bra på matlagning & vågar aldrig ta ut svängarna. Med andra ord följer jag recept slaviskt. Skulle hemskt gärna vilja va en stjärna i köket & försöker därför testa något nytt varje vecka.
Tror inte på gud men på något liv efter detta. Är trots det livrädd för döden. Har sagt till syster & hennes U att om jag dör snart så vill jag att ni ska veta att jag absolut inte ville dö. Dom frågade varför jag sade så. Om jag trodde det skulle få dom må bättre ifall jag skulle dö.
När min mamma dog fick jag en helt annan bild av döden. Jag var inte det minsta rädd för att dö, för jag visste att mamma skulle finnas där på andra sidan. Sedan träffade jag T. Jag fick barnen & plöstligt var jag livrädd igen. Det är väldigt jobbigt att gå runt med denna dödsångest. Tänker ibland att jag borde skriva brev till alla jag håller kär. Gömma undan dom så att dom sedan finner dom då jag är borta. Spela in videomeddelanden & sådan till barnen så jag alltid kan finnas med. Äh, nu blev jag stressad över döden igen. Vi går över till något annat istället. . .
Skiter fullständigt i politik, vilket jag inte borde göra. Men tycker det är tråkigt så in i norden. Vet väl med nöd & näppe vad alla partier heter.
Nej, nu ger jag mej. Undrar ni över något så skicka iväg en kommentar vettja!
min dotter är så jäkla rolig
Vi måste ju sitta hos N tills hon somnat. Vi är mitt uppe i ett försök till att få henne somna själv. Vi kör med metoden då man för varje kväll flyttar sej närmare & närmare dörren & till sist sitter man några nätter just utanför dörren innan man om metoden funkat ska kunna lämna barnet direkt. Det har funkat en gång tidigare så vi har höga förväntningar. Igår satt jag inne hos henne. Hon hade just lagt igen ögonen & eftersom vi hade besök & skulle se film tänkte jag att jag skulle snabba mej ut. Så jag började krypa (?!) ut ur rummet. Plötsligt börjar N röra på sej & hon tittar upp med den där blicken har-jag-somnat-vart-är-jag? & tittar sedan på mej & säger. . .
-Mamma, sluta! Med lugn men respekt ingivande röst.
Jag höll formligen på att skratta ihjäl mej. Snabbt hade hon dock somnat om & jag fortsatte krypa ut. & hon har sovit som klubbad hela natten. Äter nu gröt till frukost & förbereder sej på att dyka på badet idag. Tomas behöver bara jobba en liten stund nu på morgonen så han & N hinner med mej & A. TOPPEN!
mars månad
Det är lite som när man gick skola. Man tyckte alla prov & läxor inföll samtidigt. Lite så är det med A´s sjukhus & habiliterings besök också.
Vi börjar från början. . .
1/3 Röntgen av höfter
Återbesök hos neurologen
2/3 Möte på habiliteringen
8/3 Logopeden, hemma
12/3 Höja dosen på hockeypucken, neuromottagningen
16/3 Handteamet på habiliteringen
17/3 Läkarmottagningen, handteamet på habiliteringen
22/3 Ställa in nya innestolen, hemma
24/3 Hel dag på habiliteringen med träning
25/3 Hel dag på habiliteringen med träning
26/3 Påfyllning av medicin i hockeypucken, neuromottagningen
Ja, så ser det ut.
namnteckning
Idag ringde en snubb från kommunen. Den snubben som har hand om ärrendet. Han efterlyste ett foto på A. Jag sade att det skulle vi fixa till fredag då han ska sätta sej med vår ansökan.
Sedan säger han så här;
Ja, & så var det de där ja. Kan inte A skriva sin namnteckning?
Öh nej, svarade jag.
Okej. Ja, de måste det gå i alla fall då, svara snubben.
Ja, det måste ju det säger jag.
Men bara en fundering. Hur många treåringar skriver sin namnteckning?
det blev inge bättre
Rosenrot här näst för min del dessutom. Tycker jag sover nog men vaknar som en zombie vissa dagar så jag bara vill falla in i gråt. Andra dagar hoppar jag ur sängen & tycker allt är tipp topp.
Nej, nu ska här borstas ett par gaddar. Försöka få sätta upp N´s hår i toffs, ge A mediciner & sedan vandra iväg.
dom har visst fattat. . .
Jag är seg & tycker faktiskt att det lika väl kan bli kväll & dags för sängen. Så en ny vecka börjar.
Då ska N till dagmamman i vanlig ordning medan jag & A ska ha en träff med hans logoped. Hon vill se hur saker & ting utvecklats med A´s ätande & hans munmotorik.
Om lunchsovningen infaller vid rätt tidpunkt kanske vi besöker ÖF på eftermiddagen också.
Läste lite snabbt igenom min presentation av oss nyss & inser att jag knappt presenterade mej själv. Så inom någon dag kommer här ett litet inlägg om bara jag. Lite egoist det ska man va!
det här med vilodagen. . .
. . . har mina kära barn inte förstått sej på. Eller A var på god väg imorse men det är svårt att hålla ögonen stängd med en lillasyster som lever rövare. Ibland tror jag hon gör det värsta hon kan för att hon vill att han ska vakna. I övrigt är det tyst i huset frånsett oss tre.
Vi hade en fin dag igår med mycket sol & häftiga skoterhopp. Vi åt en god middag, bakadpotatis med kycklingröra som vi bjöd in syster & hennes kärlek på. Även barnens kusin, T & hans kompis M. Nova följde efter dom likt en hund här hemma & trots att dom är elva år & just blivit lite tuffa lät dom henne hänga med dom. Dom gungade & lekte. Efter dom små barnen somnat kolla jag, kusinen & syster film medan T & U fixade med kakel till ny tvättstuga. Men vi orkade inte se mer än halva filmen innan ögonen ville slockna så vi gick till sängs redan klockan tio.
Idag väntar nog en del utelek. Nova säger att vi ska åka skrana.
godmorgon
Nej, nu ska här göras morgon. Sedan ett pass core innan vi drar iväg.
ny kategori II
Denna gång har jag gjort en kategori där ni kan läsa om mina önskningar. Önskelistan.
Idag önskar jag mej följande;
1. Vår, när asfalten börjar komma fram & man får styra rullen & vagnen på smidigt underlag. Samma visa varje år, man inser på riktigt hur jobbigt det är med snö.
2. Nytt kök & ny toalett.
3. En hissgardin till kontoret & tillbehör till fönstret, så som krukor, blommor & lampa.
4. Att någon skrev handlingslistan för idag. Någon frivillig?
dagen före min far fyller år
Här är det lugnt & stilla. Barnen sover & T målar i trapphuset. Så jag är själv & njuter. Gillar att vara själv så där ibland.
Dagen har i övrigt varit bra. A har haft en ta-igen-sej-dag-efter-bad-dagen-igår. Därför har vi tagit det ganska lugnt. Efter vi lämnat N hos dagmamman tog vi en promenad. Hemma igen & vi lekte ett slag innan jag hjälpte A stretscha & massage på det. Som han njöt, ögonlocken ville falla igen flera gånger. Lunch & sovning på det för A.
Han tog god tid på sej att vakna. Inte för att han sov speciellt länge eller så, utan han kunde inte riktigt bestämma sej om han skulle vakna eller sova vidare. Så han testade sej fram. Somnade om, vaknade, somnade om, vaknade, somnade om & tillsist valde han att vara vaken. Så klädde vi oss igen & tog en till promenad. Som avslutades med att vi hämta N.
Imorgon är det min & N´s dag. Vi ska faktiskt besöka ÖF igen. Sedan åka till Umeå för att kika efter en påse som man hänger på barnvagnsstyren, fast den ska sista på A´s rulle.
Njet, inget mer att förtälja.
tipp topp, här kommer vi!
Vilken fin dag vi haft. Var jätteroligt att både T & N hade möjlighet att följa med mej & A för att bada på habben.
N var något skeptisk till en början men blev ett vattendjur även hon till sist.
A fick testa flytväst denna gång. Vi köpte en i somras men A tyckte inte alls om den då, men idag tyckte han den va toppen. Ingen som behövde hålla i honom. Han var sin egen kung, sin egen chef. & som han simmade. I närmare en & en halv timme höll vi oss i vattnet, non stop!
Sedan dusch & bastu för oss allihopa. Världens bästa tisdag så här långt, men vänta ni. Det blir bättre.
När vi sedan sätter oss i väntrummet för att äta en lättare lunch medan vi väntade på mötet klockan 13.00 ringer min mobil. Det är en kvinna från Move and Walk. Vi lyckades inte få iväg filmen fören i fredags kväll så jag tänkte hon mest bara skulle meddela att filmen kommit fram. Men inte bara det sade hon. Dom har tittat på filmen & satt in A i en grupp i maj. En månad nere i Göteborg med intensivträning. Gudars vad vi längtar! En inbjudan skulle skickas till oss idag så när vi fått den då får väl ni ta del av lite mer information också!
Sedan god middag & tårta hos svärmor & svärfar. & nu har jag nyss kommit hem från ett pass yoga. Livet känns bra nu, minst sagt.
i väntans tider
Så klart när det är lite stressigt på morgonen väljer barnen att ta sovmorgon & jag har inte hjärtat att väcka dom när dom tycks behöva sömn. Så dom fick sova in i det sista vilken innebär att jag fick springa en bit efter jag lämnat N hos dagmamman. Sedan packa i all hast (ja, jag hoppade så klart över det i går) & samtidigt trösta en väldigt ledsen A som inte alls ville på sjukhuset. Jag kan väl inte säga att jag var världs bäst på trösta för hur låter denna mening egentligen "vi måste bara på sjukan"?
När klockan paserat 08.45 var vi fortfarande inte hämtad av någon taxi. Klockan 08.51 ringde jag reseservice för att kolla så en taxi faktiskt blivit bokad. Kvinnan i luren ringde i sin tur upp taxin & visst var den bokad, dom hade bara så mycket att göra (?). En halv timme fick vi vänta, hela halv timmen grinade A.
Nåväl, till sist satt vi i taxin & A fann ro & kunde sluta grina.
Nästan framme inser taxichauffören att han missat en passagerare & måste vända tillbaka en bit. Det är en tant som också ska på sjukhuset men som ska hoppa av på baksidan. Givetvis, trots att vi redan skulle ha varit på röntgen, blev hon lämnad först. & inte hade jag talets gåva & sade något utan satte tyst i baksätet. Varför?
Upp på röntgen kom vi tjugo minuter sena men fick trots detta komma in ganska omgående. Dom var mycket imponderad av A som var så medgörlig. Han hade nog gjort bort allt innan vi ens kommit fram.
Sedan var det dags för hissen en våning upp. Hissarna på sjukan kan ibland ta en faslig lång tid på sej innan dom kommer på rätt våning. Så vi fick stå ett slag & vänta. Samtidigt står där sjukhuspersonal på fem personer. Dom väntar också på hissar avsedda för vagnar, rullstolar, sängar & andra större transporter trots att dom inte hade något av dessa med sej. Dom kunde inte vända sej om & ta dom små hissarna, nej nej. Så äntligen plingar det till & en hissdörr öppnas. Där i står en man med ett stort skåp fyllt med kläder eller liknade. Givetvis tycker då sjukhuspersonalen att dom har företräde & låter mej & A stå kvar. Trycker åter på knappen & väntar. Efter ett slag kommer tre personal med en patient i en säng.
När det plingar till & hissdörren öppnas är dom snabba med att ta den. Kvinnan i sällskapet säger med en överlägsen ton "den tar vi". Då svarade jag "ja, vi har ju fått hoppa över två styckna så vad ska en tredje göra" (ja, jag överdrev med en gång) med en otrevlig röst. Hon försvinner in i hissen men kommer lika snabbt ut & säger att jag ska trycka på en till knapp så kommer en hiss fortfare, hon blev lite skamsen. Rätt åt säger jag!
Sedan träff då med A´s neurologdoktor. Hon hade samma tanke som oss, att försöka ta bort epilepsimedicinen. Tanken hade slagit henne igår kväll innan hon skulle till att sova. & vi var rörande överrens om att det är en bra idé. Sedan pratade vi om botox i några muskler för att kanske kunna ta bort ännu en medicin han får via knappen. Vikten såg bra ut då han gått upp ett halvt kilo av det han förlorat. & sedan var det inte mycket mer med det. Så vi gick till receptionen för att be kvinnan där ringa efter en taxi (man får inte boka återresan själv). Klockan är då 11.50. Taxin skulle komma klockan 13.00. VA?
Bara att snällt gå ner till centralhallen för att vänta. Klockan 12.55 kommer en taxichaufför & ropar upp A. Wow tänker jag, fem minuter tidig, perfekt. Men då visar det sej att karln inte har med någon bilbarnstol, han påstod att det hade ingen sagt. Så han sade att jag fick gå in igen & ringa reseservice & be om en taxi på nytt. Sedan åkte han i väg. Ringde måttligt irriterat till reseservice som endast kunde meddela att det klart & tydligt stod att bilbarnstol behövdes. Så dom fick helt enkelt skicka en ny taxi, som kom klockan 13.15.
Herre vad irriterad, sur & arg jag var. Tur A höll humöret uppe i alla fall, men ack vad trött han var.
Efter jag tagit en promenad för att hämta N fick jag tillbaka mitt glada humör & kunde glatt åka & träna för att sedan äta middag hos syster & U. Tack!
Men jag är evigt tacksam över att vi slipper taxi imorgon till habiliteringen & badet. Tomas är nämligen ledig imorgon så han & N skulle följa med. Vilket innebär att vi tar bilen, ingen väntan med andra ord.
Ja, så N blir ledig från dagmamman imorgon för att för första gången få följa med storebror på habben badet. Kommer bli tipp topp!
Nu måste jag snabbt trycka ner internet & öppna ett annat dokument. Måste skriva klart lite papper som ska jag ska gå igenom med en på habiliteringen i morgon efter badet.
Sedan städa, här ser ut som efter tidernas fyllekalas. Fast vi inte haft någon fest, om man inte ska räkna livet som en fest?
Tur att vi är bortbjudna på middag även imorgon. Då till svärfar & svärmor. Svärfar fyller år & ska så klart firas.
