laceup

Alltså jag är inge vidare bra på att uppdatera bloggen. Helt ärligt hade jag för några dagar glömt den. Skickade sms med min kära faster & hon påminde mej. Herre, här har ju faktiskt gått 4 dagar utan att ni hört något från oss. Mycket har dessutom hänt. Jag tänker att jag lite snabbt informera er om dessa dagar 4 medan A leker, N sitter i A´s rulle & T duschar.
Då så. Fredagen kom & så även farmor, farfar & kusinen T. Med tåg. Dom spanade in lokalerna men missade tyvärr träningen.

Jaha, nu måste N bajsa. Återkommer.

Åter. Vi svidade om & åkte till deras hotell. Vidare på uteservering & regnet kom. Liseberg fick vänta till efter middagen. Sedan åktes de karuseller. Till&med svärfar fick vi med oss i Balder. Det var en rolig syn när jag i en kurva vände mej om & såg hans min.
Vi spelade i ren förtvivlan på inredningshjulet men utan någon lycka. VARFÖR?!

Innan vi tagit oss därifrån var klockan redan 23.00 & nästa buss behagade inte gå fören 29 minuter senare. Vi blev impulsiva & bokade hotellrum där resten huserade. Chocken när vi sedan låste upp dörren & fick skåda vårt fina rum. Vardagslyx är viktigt för själen vill jag tro.

Så kom lördagen & en shoppingtur på Nordstan väntade. & där kirng 20.00 blev vi barnfria då farmodern & farfadern skulle passa dom små till söndagen. Lite mer vardagslyx & vi badade & gjorde oss fina för att åter leva rövare på Liseberg. Denna gång åkte fastern, kusinen, mamman & pappan Lisebergsbanan. Vi hade liksom fått till oss att de skulle vara en lugn färd. Ja, förutom T & kusinen. De visade sej vara en otrevlig resa. Jag förmådde mej inte ens att skrika. Det var liksom som att jag bara gav upp. Det fick bära eller brista. Jag slutade kämpa. Sedan blev det diskutioner om vem som var värst, balder eller lisebergsbanan. Jag tyckte utan tvekan den sist nämde, T helt klart den först nämnde. Vi kunde inte komma överens, vad tycker ni som testat?

Söndagen kom & vi kostade på oss en sovmorgon. Hotellfrukost därefter & ett besök på Universeum. Alla utom jag & A. Vi väntade på dom andra. Efter en ökning av kramper tog vi det lugnt.

Sedan återvände vi till vårt hem. Det kändes skönt med en lugn kväll. Vi lurade i säng barnen klockan 18.30. Dom somnade ovaggade. Sedan såg jag & T film & åt gotta.

& så var måndagen här. En ny vecka, vecka 3. & nu orkar jag inte skriva något mer. Ska försöka städa rummet. Sedan blir de sängläge resten av kvällen med bok i högst hugg. Jag läser av någon anledning alltid mycket när vi är här (ja, nu lät de ju dessutom som vi varit här 10 gånger).

Vaknade imorse, kände att klockan måste vara en del. Det visar sej att väckarklockan inte behagat ringa & tiden visade sej vara 07.30. Ingen direkt försovning. Träningen är ju liksom bara hissen upp. & A som äntligen sovit ordentligt. Det blir två bra nätter sedan vi kom hit. Bättre än ingen, eller hur?!
Träning i två timmar där A kämpade bra, men tog de lite piano. Kroppen var lite spagetti artad idag. Inte konstigt efter gårdagen.
Neråt med hissen & möta upp T & N. T som beslutade att vi skulle åka in till Nordstan. Driva runt & kika. Det är ju lika med shoppa för kvinnorna (nej men gud de lät typ allvarligt, vi säger tjejerna istället). Barnen var som sänkta från ovan, inget bråk, inget tjoller. Bara mysigt!
& mannen, den där T, han skötte sej exemplariskt. Lydig & snäll. Så när vi sedan stannade till vid Backaplan var det självklart att vi skulle följa honom till fiskeaffären. I tidernas värsta blåst. Tur att A mer eller mindre blivit omvänd & numera tycker vind & blåst är rätt roligt!
Men åter till min lydiga man, herre vad man kan spendera tid inne på en fiskebutik! Tur då att det visade sej att jag också är rätt lydig & snäll.

& simsalabim, så hade vi varit borta i 7 timmar! Det kändes kanske som 3. Men som sagt, tillbaka var vi inte fören dom andra barnen gjorde sej redo för sängen.
Vi käkade middag istället. Sedan duschade barnen.
A somnade sedan på 5 minuter & snarkade.
N pratade lite för sej själv innan hon behagade snarka.
-Åh, nu ska vi sova. . . Inte roligt.

Assistenten/fastern anlände till vår enkla bonad där kring 23.00 igår. Barnen vaknade till liv. N, den där ungen som tycks förstå vikten av nattsömnen hade inga problem med att somna om. A däremot, den där ungen som inte har det vettet tycktes aldrig somna om. Lite orolig inför träningen var jag därför under morgonen. Skulle han orka hålla sina blå öppna?
Hur det då blev? Han var världens duktigaste. Impade på assen & fastern. Lyckades med övningar som han tidigare inte kunnat. Jag undrar, hur långt kan han nå?
Han tycker det är så roligt så under rasten har han ingen ro i kroppen alls. Han vill bara fortsätta.
Leka & utmana sej själv!

Den här Lillan då. Hon trivs här. När vi säger att vi ska åka hem (då jag & T menar här i Göteborg) blir hon lite förtvivlad & säger NEJ. Hon vill inte hem, hem.
Hon sover bra, äter bättre än någonsin (TACK TACK TACK), leker med dom andra barnen (bråkar en del också. Hon har blivit fasligt duktig på att säga NEJ & roffa åt sej så mycket leksaker som möjligt som ingen annan sedan får röra vid).
Fortfarande blöjfri under dagen. Endast blöja under natten, bil/bussfärdar & stadsbesök.

& som avslut, ett N citat!
-Pappas pink är gult! Det vill jag också ha.

Ikväll kommer fastern hit. Barnens faster. Men hon kommer inte hit i form av faster, det blir till helgen. Hon kommer hit i sin roll som A´s assistent. Hon ska vara med på träningen hela veckan. För att lära sej & se hur allt går till. Till helgen kommer farmor, farfar & kusinen. Då är fastern bara faster.
Vi ser framemot att hon kommer. Jag städade & gjorde fint på rummet igår, men jag vet inte om det är så fint längre.
Tur hon är van vid oss. Hon vet hur vi är & hur det brukar kunna se ut kring oss.

I alla fall. Träningen gick finfint idag. Han satt jättebra & höll sitt huvud mycket, mycket bättre än tidigare.

Vi käkade kräftor. Vissa annat. Några drack en öl. Andra drack coca cola. Vi pratade & skrattade i massor. T.ex. över T´s stora intresse, fiske. Han kom liksom ofta in på de & vi andra kunde inte låta bli att skratta. Några barn var uppe länge. Dom i vårt rum, dom som sägs vara våra, dom fick krypa i säng kring 22.00.
Vaknade imorse & undrade vart sonen tagit vägen. Den där som snart är en meter lång & väger 14 kilo. Han hade liksom bara försvunnit från sin säng. Jaså jaså, han hade på något vänster kommit över på min säng & låg under mitt täcke. Härligt svettig & röd om kinderna började han sin dag. Ibland undrar jag, vad tusan gör han på nätterna?  
N har just slagit upp sina gröna & läser sin nya Muminbok som jag hittade på akademibokhandeln igår. Barnen, som sägs vara våra, fick varsin.



Barnen festade på choklad!

En sväng om i Nordstan. Saluhallen för inköp av lite havskräftor till kvällens kräftskiva. Bokhandeln för köp av inspanad bok. Apoteket & hämta A´s medicin. Ett stopp på uteserveringen för en öl & en rosa panthern. Härligt, mysigt!
A som är tipptopp i kroppen. Den lyder igen!
N som så gärna ville åka de stora parisehjulet vid hamnen, vi lovade imorgon. Då ska vi åka!

Nu är vi slöa. N somnade på bussen. A´s ögon väger bly.
Jag ska läsa.

Tjing på er!

Jobbig, jobbig natt. A har inte kunnat sova sedan 03.00 någon gång. Varit spastisk gånger 10. Missnöjd & orolig kropp. Missade doktorn något igår? Eller kan de tänkas att det fortfarande gör ont?
När jag bestämde att det var lönlöst att försöka få honom att komma till ro klev vi upp & A fick springa i gå-stolen. & som han sprang. Ivrigt.
Men nu är kroppen jobbig igen. Den stretar fast A skulle behöva sova. Den jobbar hela tiden.
Återbesök?
Ha is i magen?
Undersöka, känna, klämma.
Fråga.

Febern har hållt sej borta. A har varit rastlös & tyckt det varit tråkigt att vila. Jag lurade honom till någon timmes sömn. Vi skulle ju bara mysa lite. Hålla om & ligga nära. Han försökte busa. Men tyckte mamma var alldeles för go. Så ögonlocken blev tunga & han somnade gott. 
När man måste vara inne på sitt rum en hel dag är det toppen att mamma kommer hem från handling med en leksak. Inte nog med att den var rolig, han har dessutom lärt sej att sätta igång den. Vi använde en likadan på träningen i april-maj. Då gick det inge vidare. Men han har bearbetat, tänkt & plötsligt går det som en dans.
Det är de som är grejen. Han kan, han vet, han förstår. Men det tar bara lite längre tid. Det är många saker som ska vilja samma sak. När man har en kropp som får sina egna fnatt. Som inte riktigt lyssnar till ens signaler alla gånger. 

Att sedan vakna & få trängas med lillasyster i badbaljan, då mår man gott. Varmt, kärleksfullt & roligt!
Att kliva upp är inte riktigt lika roligt. Det blir lite kallt.
Att varsamt bli torkat om kroppen är härligt. & när mamma ruffsar håret är roligt!

Sedan sitta i pappas famn, det är mysigt.

Men så plötsligt smäller det till. Vi misstänker att hockeypucken stött emot något. Ett revben kanske.
Vi klämmer, känner & undersöker.
Mitt hjärta bultar. Herre, när ska jag kunna slappna av?
Vi är inte coola föräldrar som tar det med ro. Nej vi ringer. Först Göteborg, sedan Umeå.
Jag packar en liten väska till T & A. Dom åker in.
Nu är han undersökt & doktorn tror att allt är i sin ordning. Kan vara så att hockypucken fastnade under ett revben eller bäckenet.
Doktorn ska bara kontakta kirurgen för att höra ifall inget kan tänkas ha hänt med själva hockeypucken.

Det har börjat bränna runt mitt hjärta när jag blir rädd. En underlig känsla. Första gången, bara för några veckor sedan, trodde jag att det var en hjärtinfarkt. Men nu har jag förstått, det är när jag blir rädd & orolig.
& nog har jag alltid förstått att man kommer vara oroliga för sina barn.
Men detta. . .
Äter dom inte börjar hjärtat bulta, är dom ovanligt trötta börjar hjärtat bulta, när dom slår sej lite grand då börjar hjärtat bulta.

För i min värld finns inte ett liv utan dom. Dom där två som driver mej till vansinne lite nu & då.
Dom är som en drog.
Om kan kunde skulle jag dra in A genom min näsa. Han luktar alldeles makalöst gott. Speciellt runt sin mun.
N luktar som en kattunge i sitt hår & det osar alltid värme runt hennes huvud på grund av alla lockar.
Hon kan inte sova med täcke utan att svetten lackar i pannan. Då luktar det i hela rummet.
När A sitter i min famn & vrider sitt huvud mot mej för att pussas eller mysa in sej vid min hals, då önskar jag att jag kunde dra ner en dragkedja & låta honom komma in.
När N skrattar så hon kiknar då fylls min kropp av värme & det pirrar i magen av lycka.
Jag luktar på N´s snutte ibland. Jag tror den egentligen luktar dåligt. Men jag förstår varför hon inte har något behov av att tvätten den. Det är trygghet, det är N. Det luktar gott!

Det är så enormt. Att dom faktiskt finns här. Att dom faktiskt driver mej till vansinne. Att dom faktiskt får mej att skratta. Att dom faktiskt får mej att gråta. Att dom faktiskt får mej att vara barnslig. Att dom faktiskt får mej till att lära mej nya saker. Att dom gör vardagen lite mer bökig ibland.
 Att dom faktiskt gör livet helt, komplett.

Det kändes riktigt skönt att vara tillbaka i träningslokalen igår. A tyckte desamma & var verkligen i gasen. Mega super duktig!
Denna gång tränar vi mellan 9.00 & 11.00. En perfekt tid för en morgonpigg A. Efter träningen igår lade vi oss för att sova lunch & sedan åka in till nordstan för att uppsöka ett apotek. A var inte alls i form då. Spastisk & missnöjd. Fortfarande trött efter bilfärd & träning tänkte jag.
Jo, om det vore så väl. En pigg & glad A vaknade imorse. Det såg lovande ut tills jag tyckte han andades lite häftigt. FEBER kanske tänkte jag. Jovisst FEBER det var. Nu är det två i gruppen som ligger i feber. Men inte av samma anledning det vet vi. A´s feber är ännu inte fastställd så att säga. Han är i alla fall inte rosslig. TACK! (peppar peppar ta i trä).
Men jag tänker inte stressa upp mej, eller jag ska i alla fall försöka hålla mej lugn. Hönsmamman i mej är inte att leka med. Hon är inte så rolig att leva med heller. Varken för barnen, T eller mej själv.

I alla fall hoppas vi att det är snabbt övergående & att vi snart är tillbaka på träningen!

För att liksom avsluta med något lättsamt får ni här ännu ett citat från damen. . .
På hotellet i Gävle där vi tog in en natt skulle jahg duscha. Tänkte i samma veva raka mej under armarna så jag tar fram rakhyveln.
N: "Mamma raka huvudet?"
Jag: "Nej"
N: "Mamma raka rumpan"

N har träffat en kompis här. En lillasyster till en tjej som också tränar här. Dom leker hela tiden att N är flickans barn. Dom har roligt ihop när inte N sätter sej på tvären.
N åt yoghurt inne på vårt rum igår & lat som jag är har jag inte gjort mej av med förpackningen. Så en halvförpackning står på boret.
Imorse var dom inne på rummet & lekte & flickan sade att N kunde ju äta lite yoghurt. Men jag sade att de nog inte var så smart eftersom den var gammal & stått framme hela natten.
När sedan N sitter vid bordet & börjar pilla lite med förpackningen säger flickan att hon ska låta bli att äta den. För då blir hon gammal!

Det börjar bli kväll. Vi har varit ute hela eftermiddagen. A somnade innan halv sju ute på altanen. N håller sej vaken. Hon håller ihop med pappa & hans kompis M.
Jag såg N stå i garaget & se lite nödig ut. Jag frågade ifall hon möjligtvis behövde bajsa. Ja, det behövde hon. Så hon knatade fram till mej & M som satt på bron. Hon tittar på mej & säger "Kan Tis följa med mej?".
Ja, så fick det bli.

Jag lade mej ner på bron. Jag ojade mej. Tyckte lite synd om mej själv. Kände mej lite sliten & trött.
Min kära dotter sade; "du måste koppla av en liten stund mamma. Blunda & koppla av".
Gullan alltså!

Annars går det rätt lugnt till just nu. Vi har varit in på sjukan där T blev utskriven. Inget har man funnit men problemet kvarstår. Jag blev lite irriterad på doktorn. Men har inte dåligt samvete som jag i vanlig ordning annars kan få.
Jag tror jag börjat min resa mot att få lite mer skin på näsan. Jag gillare.

Ska snart städa bilen & börja packa. Men jag stressar inte. Jätte konstigt. Men jag orkar liksom inte stressa. Kanske jag funnit något inre lugn nu helt plötsligt också.
Eller så är jag bara helt enkelt för trött för att stressa.

Barnen slappar. Laddar kanske inför resan imorgon. Eller inför att kusinen, bästa kusinen T, ska komma i afton. Han ska slagga hos oss. Det är alltid mysigt. Vi äter alldeles för mycket godis & tittar på film.

Jojo, imorgon åker vi. Någon gång kring lunch tror vi. Denna gång sträck kör vi inte utan stannar i Gävle för en natt på hotell. Skonsamare för orken det.

Hej på Er!

Efterrätten igår blev inte film utan en cykeltur till våra vänner några kilometer bort. Där drabbades T av magsmärtor. Hemma igen & jag tjatade & tjatade så han skulle åka in på akuten. Alltså ni kan inte tänka er hur rädd jag är för livet. Det blir liksom värre för var dag. Till sist åkte vi in. & där spenderade vi någon timme. & där fick jag lämna T också. Han blev inlagd för observation. Får se vad som händer idag. . .
Jag & N ska åka in & pyssla om. A är hos faster idag, efter en månads sommarlov. Han är väl dessutom ganska less på sjukhus & slipper gärna sitta där en dag.

Jag hoppas innerligt att man kan fatta några beslut idag. Att vi kan få någon aning om vad det kan vara.
Så vi dessutom vet ifall det blir någon resa ner till Göteborg på söndag.

. . . & vi hoppas det fortsätter gå lika bra.

Det här med att sluta med blöja går alldeles ypperligt bra. Tredje dagen idag om jag nu räknar rätt. & blöjan får inte ens åka på när vi går ut. N säger nej, ingen blöja. Dom gånger blöjan varit på då vi varit ute har hon hållt sej. Vi har just varit ute på byn & besökt två affärer. På affär nr.1 sade hon till att hon behövde pinka & vi gick på toan. Affär nr.2 kom däremot en olika i trosan då hon bajsade. Första olyckan på 2 dagar. De går bra nu!
Då återstår bara att trolla bort suget efter snutten & tummen då. Känns däremot som att det kan bli ett större motstånd till detta.


Ikväll står myskväll på schemat. Kräftor, västerbottensostpaj, romsås & vitlöksbröd. Film som efterrätt.
Tipp Topp!

. . . På bröllopet i lördags fick man skjuta lerduvor om man ville. Jag bangade såklart inte. Fem försök fick jag. På första försöket träffade jag (på andra kortet här nedan kan ni se vad jag gjorde, vilket man kanske inte direkt ska göra). Resten blev bom, men fasiken så roligt det var!



Korten är tagna av kille som befanns sej på bröllopet också.

Stora & Lilla A! Underbara pojkar!

Igår var N mer eller mindre blöjfri. Mer eller mindre betyder att hon hade blöja utomhus & under natten. Resterande tid gick hon runt i bara trosa. Endast två små olyckor inträffade. Imorse (om man kallar 10.00 morgon) när hon vaknade åkte nattens blöja av direkt & trosorna på. Ännu har allt hamnat i toan. Så även nr. 2 som hon så duktigt meddelade om, "måste bajsa toan".
Jag har lovat henne att hon ska få köpa ett par trosor. Passande nog kom H&M´s barnkatalog idag & där hittade vi Hello Kitty trosor som hon sägs ska köpa.
Skulle ju inte alls vara dumt om hon nu blev blöjfri under dagtid. Rätt skönt.

. . . tänka sej. Det är nästan så man glömt. Det är nästan så att man längtar efter en till när man blickar tillbaka.


Alvin


Nova

Ni anar inte hur segt det är här hemma idag. Vi gör liksom inget vettigt alls. Min syster är ledig & tyckte vi skulle gå ut. Med en sko på foten insåg jag att för ovanlighets skull har T tagit vår bil till jobbet idag. I vår bil står A´s rulle. Igår afton orkades den inte lyftas ut. Härlig familj. Dessutom började de regna också. Av med kläder & syster förelsår att vi bakar till J & J & mini F kommer. Jag håller med, fast kroppen & huvudet typ sover. Men lämpligt nog inser jag att det är dags att lägga A för att se ifall han behagar sova (ja, under semester har han lagt sej till en mindre bra rutin, nämligen att somna kring 16.00 & vakna vid 20.00. Därmed är de bra om han sover kring nu istället). Hursom måste jag sitta med honom tills han somnat. Ni anar inte hur skönt jag sitter i soffan idag. Jag lyssnar till systers & N´s jobb i köket. Jag avundas dom inte det minsta. Jag trivs här. Sedan kommer jag trivas att äta de dom bakar. Utan att rört ett finger. Jag gillar verkligen sådana här dagar då man faktiskt har ro i kroppen att inget göra. Då man inte känner någon stress för att underhålla barnen, skrubba golvet eller tvätta smutsig tvätt, ringa hit & dit.
Nej, idag njuter jag av att inget göra. Resten av veckan finns saker att göra.
Då kan jag stressa, men inte idag.

Lilla J, min vän J´s dotter!

Här har vi campat denna gång. . .



Vi drog på bröllop. Just när brudparet anlände dog batteriet i kameran. Inte coolt. Inget kort finnes på A under kvällen heller. Då han somnade just innan vigseln & när han sedan vaknade var alltså kameran i icke fungerande skick. Bröllopet var hursom vackert, trevligt & mysigt. Vi befann oss ute på en stor äng. I en gammal loge åt vi gott. A som inte äter fick lov att kladda med tårtan istället. Det var toppen tyckte han!
N fick en sockerkick & pratade oavbrutet hela kvällen.
En trevlig dam kom fram till mej & frågade lite om M&W. Hon sade även att vi var vackra med våra barn. Det gillade jag.
Jag gillade däremot inte kvinnan som kom fram till mej & började grina. Hon sade att hon nästan velat vända när hon fick syn på oss. Ja gudarna ska veta att det minsann är så gräsligt synd om oss. Stackars stackars oss! Trösta & tyck synd om oss.
Herregud, väx upp!
Jag sade att det minsann inte alls var någon fara för vårat liv. Att allt var helt okej & inget konstigt.
Hon sade att så kunde det minsann inte vara.
Jag gick ifrån henne.
Sådana där människor kan man inte prata med.
Att folk ska måsta tro att livet tar slut när en rullstol behöver användas. När man behöver vara en hjälpande hand & föra någon annans talan.
Då gillar jag den lilla tjejen istället som undrade om A inte kunde äta själv. Jag visade & berättade. Hon log & sade att det var konstigt & sedan lämnade hon oss. Lika glad som innan. För hon tyckte minsann inte synd om varken A eller oss andra i familjen!

I eftermiddag kopplar vi åter husvagnen & drar iväg. Denna gång blir vi borta till på söndag. På lördagen väntar bröllop för T´s kusin.
På måndagen drar jobbet igång för T igen. Men endast i en vecka. Vi åker ju nämligen till Göteborg nästa söndag. En månads träning står för dörren igen. Lika spännande denna gång, faktiskt.

Så nu ska jag vika den sista tvätten så vi får med oss allt i klädväg. & för allt i världen må vi ju inte glömma våra bröllopskläder. Jag & N valde ut klänningarna vi ska ha på oss igår afton. För N´s del blev det en vit klänning. Till det ska hon ha pippilotter & en blå blomma i håret (blå sade hon igår i alla fall, i blomsterbutiken kan det hända hon ångrar sej).
På tal om barnen så höll dom sej vakna till jag & T hoppade i säng. Det vill säga kring 00.00. Hårda ungar vi har!
Men A vaknar lika tidigt för det. Laddad till tusen i gå-stolen för tillfället.

& på tal om gå-stolen. När vi var på vårt första stopp under vår husvagnssemester så satt vi på en restaurang för att äta middag. Där fanns en liten flicka i 4årsåldern som var väldigt intresserad av A & hans rullstol. Jag hörde hur hon ställde frågor till sin mamma.
När vi sedan går ut står flickan där & hon kommer fram till oss. Samtalet lät som följer;
Flickan: Han kan inte gå! (pekar på A)
Jag: Nej, det kan han inte.
N: Jo, Allim (det nya Alvin) kan visst gå. I sin gå-stol!

Jag tänkte ju att flickan menade gå själv & därför svarade jag nej.
Jag & T blev måttligt varma i hjärtat av de N sade. A är hennes viktigaste, det må jag tro!

Nej, hej på Er! Återkommer på söndag då!

Jag har ätit mej illamående. Jag har liksom ingen botten när jag väl sitter vid matbordet. & nu är det inget sådant här vanligt tjej snack. Jag menar då man påstår sej äta mycket men egentligen knappt stoppat något i munnen.  Utan jag är den i familjen som skrapar i kastrullerna. Som äter romsås med råstekpotatis. Alltså mest av det första. Det är jag som börjar rensa N´s tallrik då hon ätit färdigt.
Så nu må jag ta igen mej en stund i soffan innan vi får besök av min kära vän J med barn.

Hursom kontaktade jag barnmott. i eftermiddag för att få en doktors åsikt om akupunktur. Tydligen kan detta framkalla kramper & doktorn kunde inte direkt råda oss till att låta honom testa.
Det är så jobbigt ibland då man får höra olika åsikter & får olika råd från olika håll. Sedan slutar det med att man står själv med beslutet & man får tidernas värsta ångest.
Vi avbokade genast tiden & väntar på nästa återbesök hos neurologen för att höra vad hon tror.
Akupunkturisten i sin tur tyckte att det var konstigt att vi inte blivit rådda detta alternativ. Han påstod att det kunde hjälpa mot hans spastisitet & kräkningarna. 
Men. . . vi får vänta, väga fram & tillbaka.

 

. . . vilket jag inte trodde innan vi besökt fina Lillänget!


Vi åt frukost i grillstugan, vår fästing!
A älskar elden.

Min korg från mamma hänger med & jag känner mej en som en hel-bull-gull-mullig mamma.

Vi kastade sten.


Jag & N diskade i älven. Då kände jag mej ännu mer som en hel-bull-gull-mullig mamma. Jag älskar de!

Vi var glada redan tidigt på morgonen!

Vi grillade korv.

När pappa kastade fluga passade jag & A på att doppa fötterna i älven.

N fiskade utan lina, trots det fick hon flera fisk-pojke-bebisar. Dessa två kort är tagna ur A´s synvinkel.

Barnen satt på stubbe (ja, & A hade sockarna uppdragna under hakan).


Våra finaste!

Barnen köpte lördagsgodis! MUMS!


Faster med familj + hund kom på besök. A & djur har en speciell kontakt, det är fantastiskt att se.

Fasterns karl & N fiskade, att stå lika är viktigt då.

Han är dessutom en hejare på att kasta barn.

Glada trion i svart. . .

Pappan.

Dottern.

Sonen.

Vi besökte älgfarmen. . .

Isaac.

Charlie.

Dom små fick vi klappa & gosa med.

Vi älskade varandra. . .

& då blir man så härligt lycklig. . .


Grillen åkte fram. Kotletter när pappan skötte grillen, pyttipanna & ägg när N grillade. . .

Nu är vi hemma till onsdag eftermiddag någon gång. Imorgon ska A röntga sin rygg pga sin skolios. På onsdag ska T & A på akupunkur.