. . .
Jag har ätit mej illamående. Jag har liksom ingen botten när jag väl sitter vid matbordet. & nu är det inget sådant här vanligt tjej snack. Jag menar då man påstår sej äta mycket men egentligen knappt stoppat något i munnen. Utan jag är den i familjen som skrapar i kastrullerna. Som äter romsås med råstekpotatis. Alltså mest av det första. Det är jag som börjar rensa N´s tallrik då hon ätit färdigt.
Så nu må jag ta igen mej en stund i soffan innan vi får besök av min kära vän J med barn.
Hursom kontaktade jag barnmott. i eftermiddag för att få en doktors åsikt om akupunktur. Tydligen kan detta framkalla kramper & doktorn kunde inte direkt råda oss till att låta honom testa.
Det är så jobbigt ibland då man får höra olika åsikter & får olika råd från olika håll. Sedan slutar det med att man står själv med beslutet & man får tidernas värsta ångest.
Vi avbokade genast tiden & väntar på nästa återbesök hos neurologen för att höra vad hon tror.
Akupunkturisten i sin tur tyckte att det var konstigt att vi inte blivit rådda detta alternativ. Han påstod att det kunde hjälpa mot hans spastisitet & kräkningarna.
Men. . . vi får vänta, väga fram & tillbaka.
