laceup

Kanelbullensdag kom & vi valde att göra vaniljbullar av den enkla anledningen att dom smakar mycket godare.


Alvin diggar musik. Alltså han gillar det. En låt älskar han alldeles särskilt mycket, han blir som förstenad då det börjar sjungas. Det är Eminem & Rihannas låt Love the way you lie.

Vi skulle gå till vardagsrummet. Men innan startade jag låten, i datorn, som stod på köksbordet.
Då tog Alvins steg slut & han var som borta, igen!

Om kvällen, när moster varit borta fler timmar än vanligt är det skönt att kramas igen. . .

---

Imorse var det dags för dagmamman, fina Anita, för Nova. Samlingslokalen uppe på lägret. Vi knatade upp. Alvin i rullen & ståbrädan (eller rulltrappan som Nova säger) med. Men den där Lilla damen hon knatade hela vägen upp. Jag blev minst sagt förvånad. & nu väntar jag mej benvärk (alltså på Nova). Men än är allt som vanligt!
Förövrigt spontan åt vi på restaurang inne i Umeå i afton. Där säger Nova "Hej tanten!" till en kvinna i 45-årsåldern. Härligt, nu kommer dom där underbara kommentarerna till våra medmänniskor också! Man får må så gott när man har dessa små underverk!
Nyss stod hon i soffan med rumpan bar & kliade sej för fulla muggar baki rumpan (den dumma lappen på trosan kliar så, OBS! Nova kallar dom kalsonger). Då säger jag "Oj vad det luktar snippa". Hon vänder på huvdet & rynkar på näsan & säger "Jag måste bada".
Annars är hon inne i en spökperiod. På restaurangen där vi åt var det lite halv mörkt & mystiskt. Vi hinner bara nerför trapporna innan Nova frågar "Finns det spöken här?".
Inne på toan var hon tvungen att försäkra sej om att det inte fanns någon granne där heller. Nej då, Lilla damen. Varken spöken eller grannar kan vi stöta på här!
Grannen är fortfarande ett litet mysterium. Förutom att han jobbar med kärringar (ja, Novas egna ord).

Nej, nu drar jag mej tillbaka. Kanske drar jag igång dammsugaren & fixar till boet. Det behövs. Jag har varit alldeles för sunkig dom senaste dagarna.