laceup

En promenad till mammas grav med barnen & syster. Jag & Alvin fick dock stanna efter vägen eftersom det inte gick att ta sej fram med rullstol. Det är livet med rulle. Som i en butik här i byn där jag fick backa mej igenom hela sortimentet. Fanns liksom inget utrymme till att svänga runt. Körde över fötterna på en stackars tjej också. Eller blomsteraffären där man måste ta sej upp för 3 trappsteg & sedan är utrymmet där inne minimalt. Dit skulle jag inte ens göra ett försök till att ta mej in med rullen.
DET ÄR TRAGISKT!

I alla fall tyckte Alvin att jag mer eller mindre torterade honom som tvingade ut honom när det snöade.
Han klagade & klagade.

Nej, nu har dottern beställt blodpudding så det är bäst jag ställer mej vid spisen.