det går bra att vara efterklok. . .
. . . men det ger inte mycket för tröttheten.
Allt var frid & fröjd om kvällen. Tills Alvin vaknade till & började hosta & snart var snabbandad. Vi kände efter ifall feber var orsaken till den snabba andingen. Men Alvin kändes sval.
Snabbt hade klockan blivit 02.00. & plötsligt bajsade Alvin så jag sade att de är lika bra vi kollar tempen när vi liks ska byta blöja, trots att han fortfarande kändes icke febrig. Mystiskt nog visa det sej att tempen är 38,9. In med alvedon i knappen & samtal till barn2 för att få komma i kontakt med doktor. I med en supp Ipren. Ingen kontakt med doktorn som förmodligen befinner sej på ett kejsarsnitt. Tar en temp i örat. 39,9. Våran örontemp misstämmer alltid så vi gissar att den riktiga tempen stigit till 41 grader.
Isen i magen är liksom i låger en sådan här gång så Tomas åker in med Alvin. Hemma blev jag med en sovande Nova. Men på grund av oron kunde jag inte sova. Istället började jag städa & flytta om i vårt sovrum (som är ett kaos, kommer se fult ut tills vi får fixat det ordentligt). 05.00 vaknar Nova (ja, chockerande), men hon har en ganska otrevlig hosta & inte kunde hon somna om. 05.30 rings det med Tomas som meddelar att Alvin är rätt okej igen. Febern gått ner & doktorn som lyssnat på lungorna men som inte hört något alarmerande, det hade visst låtit väldigt bra. Han hade till&med inte tänkt lägga in dom, men kommit fram till att de förmodligen var en ganska bra ide trots allt.
Då önskade jag att jag haft is i magen & somnat när dom åkte in.
Men tacka vet jag barnTV som kan fungera som en barnvakt (jamen HERRE vilken dålig mamma jag är). Så jag & Nova lade oss i storsängen & sedan fick jag slumra. Så cirka 2,5 timmes sömn blev det i alla fall. Hur långt tar man sej på de?
Hursom är Nova hemma från dagmamman idag. Hostan är orsaken.
Vi inväntar samtal från pappan & storebrodern för att se vad rondande doktor har att säga.
