olycksdrabbad dag

Idag åkte jag & A tillsammans med vänner till Leos lekland. A blev ledsen i ögat när vi kom fram så vi beslutade att ta lunchen först så han kanske skulle bli glad igen. & visst blev han det, redo att leka & leva rövare.
Vi började med en rutchbana. & eftersom A gillar fart & fläkt gick det hem & han var på strålande humör igen. Sedan gick vi vidare till hoppborgen, sådana gillar han alltid. & idag var det samma visa. Vi hoppar tillsammans, jag håller honom under armarna & sedan hoppar vi för kung & fosterland.
Plötsligt snärtar det till & A drar upp sitt högra ben & vill inte stödja på det. Vi undersökte, kände & klämde & visst hade han ont i foten. Så vi fick avbryta leken & åka på akuten istället. Ja, egentligen är det ju vårdcentralen som gäller innan 17.00 men när man vet hur det funkar är det inte ens lönt att ge det ett försök.
På akuten blev vi väl omhändertagna & fick en väldigt bra doktor. Hon var trevlig & tog sej tid. Sedan pratade hon till A. Frågade honom vart han hade ont & han svarade. Hon brydde sej inte ens om mej, att fråga mej om jag trodde det stämde, hon gick helt på vad han svarade. Älskar sådant, människor som förstår att A förstår, att han också förmedlar sej, att det är hans kropp & alla dessa ledningar i kroppen som gör det svårare för honom ibland men att han inte förstår mindre för det! Hon var dessutom dotter till mannen som satte in A´s hockeypuck i magen visade det sej.
Hursom blev vi skickade på röntgen. Dom röntgade från höften & ner till foten.
Inga skador på skelettet tack & lov utan man kunde konstatera att det förmodligen handlar om en stukning. Att han trampat snett.
Älskade lilla pojke! Mitt hjärta höll på gå i tusen bitar på väg in till sjukhuset, jag fick så dåligt samvete & anklagade mej själv. Min älskade sambo & fina vän övertygade mej om att så inte alls var fallet. Snarare att jag är en god moder som hjälper A till att leva ett aktivit liv & hjälper honom göra de ting han älskar att göra.
Nu förstår jag det, men just då i bilen, grät jag av skuldkänslor.

Men han mår gott A. Det gör så klart fortfarande lite ont i foten, men han håller god min. Han önskar bara att han fick sova. Han har varit trött mest hela dagen.
Men här hemma blev det lite kaos efter middagen. Som förövrigt intogs tillsammans med min kära vän J & hennes dotter J & systeryster min & hennes U.
Efter middagen kom svägerskan & svärmor min på besök. & plötsligt smäller det till ordentligt här hemma. Vi undrar vart detta ljud kommit ifrån & plötsligt hör vi vatten som forsar.
Ja, då har plötsligt ett rör gått sönder i faderns lägenhet en trappa upp. Röret till hans diskbänk. Röret som gått sönder precis ovan våra proppskåp som sitter på väggen utanför vår toa.
Det har varit svart här ett tag. & det luktar inge vidare. Elektikerna befinner sej på plats. Men tydligen måste golv rivas. Något rädd blir jag dessutom för eventuell brand så jag föreslår brandvakt. Elektrikern menar på att vi inte behöver oroa oss, jag säger att jag inte litar på honom. Men vad vet jag. . .

Ja, sedan längtar vi till T kommer hem. Vi har saknat honom!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0