vågen visade fel. . .
. . . vilket känns skönt för A´s del. Han står fortfarande på 14 kilo, vilket vågen visade nere i Göteborg också.
Dock börjar jag fundera, detta innebär ju att jag bör lägga på 700 gram på mej själv också, eller? Det känns ju verkligen nödvändigt. Men hallå, skit sak samma, jag käkar choklad & mår gott. Att gå plus är ju ínte alltid dåligt, hm!
Annars är det rätt lugnt. Barnen sover. T tittar på fotboll med kompisen M.
Jag sitter vid köksbordet & lyssnar om & om igen på denna;
http://www.youtube.com/watch?v=EouY0YYbJSs&NR=1
Jag kan liksom inte få nog. Det låter så väldigt fint i mina öron.
Ja, sedan bör vi baka lite snart också. På onsdag fyller Lillan 2 år! Tänka sej. . . känns som det var igår hon kom ut ur min mage, med sina höga toner. När man tänker tillbaka visade hon sitt rätta jag redan från första stunden.
Vi fick berättat för oss innan att risken fanns att hon skulle ha problem med andningen när hon kom ut eftersom jag snittades & det inte är helt ovanligt då. Dom förberede oss lite extra eftersom A inte andades när han kom till världen.
Men Lillan, hon skrek innan hela hon var ute hur min mage.
I afton klädde jag faktiskt på mej mina gipsmagar. Herre, vad jag saknar mina gravida magar.
N sade att hon hade kissat & bajsat i min mage. Underbara unge!
På lördag är här också kalas då jag fyller 24 år. Tänka sej, det känns ju som igår då jag låg i sängen & grät av rädsla för att börja första klass. Haha!
