laceup

A har varit ur form hela helgen tycks det. Inget har varit så där pirrigt roligt. Inte nog med att vi var på både kalas & dop på lördagen så vi var även på kalas i går. Det tar så på krafterna. Så imorse när vi vaknade var gnistan på lägsta nivå för mitt hjärta. Det föll tår efter tår en lång stund innan han lyckades lägga band på sej själv.
Planen var att besöka ÖF igen (första gången var förra måndagen) på förmiddagen idag. Vi har lite av en socialträning skulle man kunna säga. Försöka få A att orka med mycket ljud & rörelse & ÖF är ett ypperligt ställe att besöka då.
Men planen lades först ner på grund av det dåliga humöret men efter tårarna torkats beslutade jag att inne kan vi inte sitta hela dagen. Så vi tog oss ut. Barnens moster, min fantastiska syster, är ledig från jobb idag så vi frågade om hon inte ville följa med & se vad vi har för oss på ÖF.

ÖF är lite av en cirkus. Ett trevligt ställe men varmt & rörigt. Jag blir en aningens stressad. Barn över allt & vissa som lever ut gränserna en aningens. Föräldrar som inte finnes i närheten & man står där & undra om man har rätt att säga till eller om man ska låtsas att man inte ser. Sådant blir jag stressad av. Så man skulle väl kunna säga att det är en träning för både mej & A.  

Hursom är vi hemma igen & A ligger för att sova lunch. Han är lika slut med nu som imorse.