helgens sista dag med timmarna räknade
Så var söndags kvällen här & barnen sover gott. En bra dag med utevistelse på förmiddagen & inne lek efter lunch & sovning.
Nu återstår packing inför morgon dagen innan det på riktigt blir kväll. Med korsord & sådant.
Imorgon är det åter dags för dagmamma för N´s del medan jag & A ska spendera dagen på sjukan. Taxin kommer klockan 08.45. Vilket innebär att N måste lämnas tidigare än vanligt hos dagmamman.
Klockan 09.40 ska A röntga sina höfter, vilket man gör en gång om året vill jag minnas. Sedan klockan 11.00 är det dags för återbesök hos hans fantastiska neurologdoktor. Vi ska prata uttrappning av en medicin som han får via knappen, förhoppningsvis kan första dosen sänkas redan imorgon. Vikt skall tas då han under januari månad gick ner ett helt kilo (!). Imorse blev han hungrig redan efter en timme efter nattmaten stängts av så jag tänkte att det var dags för en riktigt frukost som kan jämföras med en bomb. Jag blandade fil & kaloripulver & socker & jucien från en blodapelsin. Femtio milliliter krävde han innan han kände sej mätt. På förmiddagarna har han blivit ett riktigt matvark, resten av dagen kan det ibland tyckas att det kvittar. Men frukosten är ju det viktigaste målet så han tänker helt rätt i alla fall.
Ja, åter till doktor besöket. Vi ska prata om annan epilepsimedicin & kanske diskutera ifall epilespimedicin överhuvudtaget är nödvändigt då han inte krampad på väldigt, väldigt länge. Hans kräkningar som fortfarande kommer i snitt två gånger om dagen, hur ska vi lösa det? Sedan må jag inte veta vad vi ska tala om.
Hursom åker vi hem då vi är klara, förmodligen kommer A tycka det är dags att sova då, utslut efter sjukhuset.
N hämtar vi klockan 16.00. & sedan är det kväll igen. Herre vad dagarna bara springer förbi!
N som förövrigt är inne i tidernas trots & kan-själv-period. Man får säga till på skarpen ett X antal gånger om dagen. Ibland även spänna ögonen i henne för att förtydliga sina ord. Ofta händer då följande; hon sänker sitt huvud en aningens, kollar uppåt på en & ser arg ut hon också. Men med en annan blick, en blick som försöker få mamma & pappa att skratta. Som att hon kör argaleken på skoj. Hon har inte fattat att mammas & pappas argalek är på allvar. Man får inte klättra, man får inte hälla ut sitt vatten i maten, man får inte ha mammas pussel, man får inte sitta i A´s rullstol när han ska sitta i den, man får inte kasta sina leksaker, man får inte skrika. Ja, ni fattar.
På tal om A´s rullstol. Detta underbara syskonpar kommer väldigt bra överrens. Det är sällan man ser någon form av svartsjuka. Dom vårdar varandra så väl att man ofta kan få en tår i ögat. N bjuder gärna A på sin mat & blir alldeles salig då vi säger att det går bra. Hon blir lycklig då A äter via munnen. Dom kramas & pussas otaliga gånger om dagen. Om man säger att man älskar N till henne säger hon alltid Alla (= Alvin) för att man ska säga samma sak till honom, att man älskar honom också. Precis som hon alltid ska presentera honom för folk eller visa vart han är när någon hälsar på. A är alltid den första hon tänker på då hon vaknar. A som i sin tur blir väldigt glad då N kommer för att ge morgon kramen. Eller när hon leker omkring honom så han kan försöka fånga henne.
Men något som är lite jobbigt för N är A´s hjälpmedel. Som rullstolen, hon vill så hemskt gärna åka i den. Så mycket att hon säger att hon inte kan gå & att A kan det. Vi låter henne låna den då A inte ska ha den, men det svider ändå lite för henne då han ska använda den.
A har även en duschstol som har varit bortplockad en längre tid då han inte kunnat sitta bra i den. I afton då vi skulle göra oss fina för imorgon tog jag åter fram den (& han satt hur bra som helst) & N ville så hemskt gärna sitta i den istället för att bada i sin badbalja. Men det gick bra, hon satt i den när A var klar & det tycktes mätta hennes behov av att vara A för en stund.
Ja det är klart, när det kommer till leksaker kan det bli lite smått irriterat mellan dom, eller nog bara från N´s sida. Hon ger glatt A en penna att måla med. Han hinner måla ungefär 2 sekunder sedan ska hon ha tillbaka den. Hon är expert på att stjäla A´s leksaker & säga att det är hennes.
En sista sak bara, en liten notis som hör till föregående inlägg. I afton var A på väg från vänster sida till mage. Bara ena armen som han inte riktigt fick till för att lyckas. HÖR NI! VILKEN KILLE.
Nu återstår packing inför morgon dagen innan det på riktigt blir kväll. Med korsord & sådant.
Imorgon är det åter dags för dagmamma för N´s del medan jag & A ska spendera dagen på sjukan. Taxin kommer klockan 08.45. Vilket innebär att N måste lämnas tidigare än vanligt hos dagmamman.
Klockan 09.40 ska A röntga sina höfter, vilket man gör en gång om året vill jag minnas. Sedan klockan 11.00 är det dags för återbesök hos hans fantastiska neurologdoktor. Vi ska prata uttrappning av en medicin som han får via knappen, förhoppningsvis kan första dosen sänkas redan imorgon. Vikt skall tas då han under januari månad gick ner ett helt kilo (!). Imorse blev han hungrig redan efter en timme efter nattmaten stängts av så jag tänkte att det var dags för en riktigt frukost som kan jämföras med en bomb. Jag blandade fil & kaloripulver & socker & jucien från en blodapelsin. Femtio milliliter krävde han innan han kände sej mätt. På förmiddagarna har han blivit ett riktigt matvark, resten av dagen kan det ibland tyckas att det kvittar. Men frukosten är ju det viktigaste målet så han tänker helt rätt i alla fall.
Ja, åter till doktor besöket. Vi ska prata om annan epilepsimedicin & kanske diskutera ifall epilespimedicin överhuvudtaget är nödvändigt då han inte krampad på väldigt, väldigt länge. Hans kräkningar som fortfarande kommer i snitt två gånger om dagen, hur ska vi lösa det? Sedan må jag inte veta vad vi ska tala om.
Hursom åker vi hem då vi är klara, förmodligen kommer A tycka det är dags att sova då, utslut efter sjukhuset.
N hämtar vi klockan 16.00. & sedan är det kväll igen. Herre vad dagarna bara springer förbi!
N som förövrigt är inne i tidernas trots & kan-själv-period. Man får säga till på skarpen ett X antal gånger om dagen. Ibland även spänna ögonen i henne för att förtydliga sina ord. Ofta händer då följande; hon sänker sitt huvud en aningens, kollar uppåt på en & ser arg ut hon också. Men med en annan blick, en blick som försöker få mamma & pappa att skratta. Som att hon kör argaleken på skoj. Hon har inte fattat att mammas & pappas argalek är på allvar. Man får inte klättra, man får inte hälla ut sitt vatten i maten, man får inte ha mammas pussel, man får inte sitta i A´s rullstol när han ska sitta i den, man får inte kasta sina leksaker, man får inte skrika. Ja, ni fattar.
På tal om A´s rullstol. Detta underbara syskonpar kommer väldigt bra överrens. Det är sällan man ser någon form av svartsjuka. Dom vårdar varandra så väl att man ofta kan få en tår i ögat. N bjuder gärna A på sin mat & blir alldeles salig då vi säger att det går bra. Hon blir lycklig då A äter via munnen. Dom kramas & pussas otaliga gånger om dagen. Om man säger att man älskar N till henne säger hon alltid Alla (= Alvin) för att man ska säga samma sak till honom, att man älskar honom också. Precis som hon alltid ska presentera honom för folk eller visa vart han är när någon hälsar på. A är alltid den första hon tänker på då hon vaknar. A som i sin tur blir väldigt glad då N kommer för att ge morgon kramen. Eller när hon leker omkring honom så han kan försöka fånga henne.
Men något som är lite jobbigt för N är A´s hjälpmedel. Som rullstolen, hon vill så hemskt gärna åka i den. Så mycket att hon säger att hon inte kan gå & att A kan det. Vi låter henne låna den då A inte ska ha den, men det svider ändå lite för henne då han ska använda den.
A har även en duschstol som har varit bortplockad en längre tid då han inte kunnat sitta bra i den. I afton då vi skulle göra oss fina för imorgon tog jag åter fram den (& han satt hur bra som helst) & N ville så hemskt gärna sitta i den istället för att bada i sin badbalja. Men det gick bra, hon satt i den när A var klar & det tycktes mätta hennes behov av att vara A för en stund.
Ja det är klart, när det kommer till leksaker kan det bli lite smått irriterat mellan dom, eller nog bara från N´s sida. Hon ger glatt A en penna att måla med. Han hinner måla ungefär 2 sekunder sedan ska hon ha tillbaka den. Hon är expert på att stjäla A´s leksaker & säga att det är hennes.
En sista sak bara, en liten notis som hör till föregående inlägg. I afton var A på väg från vänster sida till mage. Bara ena armen som han inte riktigt fick till för att lyckas. HÖR NI! VILKEN KILLE.
Kommentarer
Postat av: Terese Eriksson
Hej Sara jag har inte varit in och läst här på länge å som vanligt när man varit ifrån din blogg så har det hänt massor med barnen :-) jag känner så igen den relation Nova och Alvin har. Vi har samma goa relation här hemma men just nu har det börjat komma lite gnabb om leksakerna. Undra om det hör åldern till? Å så Hejja Alvin som aldrig ligger på latsidan.
Trackback
