en bra dag som slutade med kräk
Jag & barnen har haft en fantastisk dag tillsammans med deras moster. Tog först en lång morgonpromenad. Därefter mat för A & städning för mammut & lek för N.
Gasen in till Umeå för att testa på busplaneten. Där var det toppen & barnen var på strålande humör. Rekomenderar verkligen detta ställa för er som har vägarna förbi. Leoslekland kommer faktiskt på andra plats numera. Busplaneten var mycket mindre & därmed mycket mysigare.
Eftersöker däremot fortfarande snabb-trappor till alla rutchbanor även på detta ställe.
Hissen ner när leken tog slut för att shoppa skor till barnen, gympadojor behövs inför resan ner till Göteborg (eller Allaborg som N säger. Alla=Alvin=A). N älskar skor & hittade snabbt ett par hon ville ha. Men på killsidan var det ett dåligt utbud & med en kräsen skomamma får A vänta till imorgon.
Hemma igen & huset kryllade av T´s kompisar som spelar hockeyturnering på Xbox. Dom är som sagt väldigt seriösa & för något form av schema över vem som gjort mest poäng & sådant. Dom säger att det är jätteroligt & jag tror dom. Dom verkar i alla fall ha väldigt roligt. Dom har snott både tvn från vårt sovrum & bärbara datorn. Tur fader min lämnade sin dator hemma när han åkte till Lycksele så jag har något att göra.
Hursom har resterande timmar spenderas inom husets väggar. Barnen har badat & duschat. Ätit. Lekt. Fått massage & stretchat (för A´s del).
A hoppade i säng klockan 19.00 medan N ville fortsätta leka med en pojke som är här med sin pappa ikväll. Men klockan 20.00 var det hennes tur. Borstade hennes tänder & plötsligt kräks hon. Jag tycker det luktar magsjuka & känner mej lite uppgiven. Inte mer sjukdom. Inte mer sjukdom en vecka innan vi åker. SNÄLLA!
Smsar min vän J & meddelar detta. Hon undrar i sin tur om det inte bara kan vara åksjuka. Jag svara att så är inte fallet, så länge kan det icke sitta i. Till svar får jag då att just som hon skickat sitt sms till mej hade hennes dotter J kräkts som aldrig förr. Men herre!
Ja nu är det bara att hålla tummarna att detta är något sjukt sammanträffande & att barnen är krya imorgon. Det roliga mitt upp i detta är att A har varit hungri som aldrig förr idag. Har knappt gett mat färdigt innan han sugit på tungan igen för att visa att han är hungri på nytt.
Till något annat som jag nog inte uppdaterat er så bra om. A har börjat trappa ur sin epilepsimedicin som nämnt. En ml var fjortonde dag. Nu har vi sänkt 5 ml, 9 återstår.
& vilken skilland vi ser. A är lite av en ny människa. Så mycket gladare, så mycket piggare (sover inte lunch längre), har utvecklats i rasande fart bara under dom senaste två veckorna, kräks mindre, har fått bättre motorik i armar & händer, kommuncierar mera. Jag & T tror detta beror på mindre epilepsimedicin. Nu är vi ju dock inga doktorer, men vi tror oss ha rätt i alla fall. Sedan kan det ju bara hända av naturen också såklart.
Inga synliga kramper har visat sej så vi fortsätter i samma takt & hoppas inga kramper skall ge sej till synes.
Nu inbillar jag mej att jag mår illa. Det gjorde vännen J också. Syster svalde snabbt ner några vitpepparkorn.
Gasen in till Umeå för att testa på busplaneten. Där var det toppen & barnen var på strålande humör. Rekomenderar verkligen detta ställa för er som har vägarna förbi. Leoslekland kommer faktiskt på andra plats numera. Busplaneten var mycket mindre & därmed mycket mysigare.
Eftersöker däremot fortfarande snabb-trappor till alla rutchbanor även på detta ställe.
Hissen ner när leken tog slut för att shoppa skor till barnen, gympadojor behövs inför resan ner till Göteborg (eller Allaborg som N säger. Alla=Alvin=A). N älskar skor & hittade snabbt ett par hon ville ha. Men på killsidan var det ett dåligt utbud & med en kräsen skomamma får A vänta till imorgon.
Hemma igen & huset kryllade av T´s kompisar som spelar hockeyturnering på Xbox. Dom är som sagt väldigt seriösa & för något form av schema över vem som gjort mest poäng & sådant. Dom säger att det är jätteroligt & jag tror dom. Dom verkar i alla fall ha väldigt roligt. Dom har snott både tvn från vårt sovrum & bärbara datorn. Tur fader min lämnade sin dator hemma när han åkte till Lycksele så jag har något att göra.
Hursom har resterande timmar spenderas inom husets väggar. Barnen har badat & duschat. Ätit. Lekt. Fått massage & stretchat (för A´s del).
A hoppade i säng klockan 19.00 medan N ville fortsätta leka med en pojke som är här med sin pappa ikväll. Men klockan 20.00 var det hennes tur. Borstade hennes tänder & plötsligt kräks hon. Jag tycker det luktar magsjuka & känner mej lite uppgiven. Inte mer sjukdom. Inte mer sjukdom en vecka innan vi åker. SNÄLLA!
Smsar min vän J & meddelar detta. Hon undrar i sin tur om det inte bara kan vara åksjuka. Jag svara att så är inte fallet, så länge kan det icke sitta i. Till svar får jag då att just som hon skickat sitt sms till mej hade hennes dotter J kräkts som aldrig förr. Men herre!
Ja nu är det bara att hålla tummarna att detta är något sjukt sammanträffande & att barnen är krya imorgon. Det roliga mitt upp i detta är att A har varit hungri som aldrig förr idag. Har knappt gett mat färdigt innan han sugit på tungan igen för att visa att han är hungri på nytt.
Till något annat som jag nog inte uppdaterat er så bra om. A har börjat trappa ur sin epilepsimedicin som nämnt. En ml var fjortonde dag. Nu har vi sänkt 5 ml, 9 återstår.
& vilken skilland vi ser. A är lite av en ny människa. Så mycket gladare, så mycket piggare (sover inte lunch längre), har utvecklats i rasande fart bara under dom senaste två veckorna, kräks mindre, har fått bättre motorik i armar & händer, kommuncierar mera. Jag & T tror detta beror på mindre epilepsimedicin. Nu är vi ju dock inga doktorer, men vi tror oss ha rätt i alla fall. Sedan kan det ju bara hända av naturen också såklart.
Inga synliga kramper har visat sej så vi fortsätter i samma takt & hoppas inga kramper skall ge sej till synes.
Nu inbillar jag mej att jag mår illa. Det gjorde vännen J också. Syster svalde snabbt ner några vitpepparkorn.
Kommentarer
Trackback
